Veterinären har ordet

Veterinären har ordet 17

2011-02-24 09:37 #0 av: sissie

Ressistenta bakterier är något vi inte vill ha, men ändå så finns dom. Här berättar veterinär Ylva Trygger om dessa i ett utskick från slutet av 2008.

Hösten börjar gå över i vinter och mörker och kyla sänker sig över vår land. Dags att krypa in i värmen och tända lite ljus, läsa en god bok eller bara umgås med goda vänner.

Denna månads nyhetsbrev tänkte jag ägna åt rykande färska nyheter angående resistensproblem vad gäller antibiotikaanvändning och lite om våra multiresistenta bakterier. Skinnklubben, en intresseförening för hudintresserade veterinärer, har strålande bra möten där de tar in kompetenta föreläsare. Jag tänkte skriva lite om det som togs upp på ett möte i september.

De multiresistenta bakterierna man är rädd för hör till familjen Stafylokocker. MRSI har många hört talas om, den har nu bytt namn till MRSP, det vill säga multiresistent stafyloccocus pseudointermedius (tidigare stsfylococcus intermedius). MRSA är förkortningen för en annan multiresistent stafylokock, nämligen stafylococcus aureus.

Resistensutvecklingen drivs framåt av antibiotikaanvändning, bristande hygien och då framför allt bristande handhygien, hög arbetsbelastning, trängsel, spridningsbenägna bakteristammar och globaliseringen. MRSP har hittats i Sverige i tre år i rad och den har ett riktigt elakt resistensmönster och är resistent mot många olika antibiotika. Det är samma klon över hela Sverige och samma klon har hittats vid utbrott i Europa och Japan. MRSA har oftast sitt ursprung hos människa. Olika kloner förekommer hos både människa och djur. Självklart är kliniker och sjukhus både inom djur- och humansidan riskmiljöer för spridning av dessa två bakterier. Co-resistens, det vill säga kopplad resistens förekommer. Det innebär att vid behandling med en typ av antibiotika så kan resisten även utvecklas för andra typer av antibiotika, även om de inte används just då hos den individen.

En individs hela normalflora exponeras vid behandling med antibiotika. Det gör att det kan bli en resistensutveckling både hos avsedd bakterie och hos normalfloran. Det kan göra att en individ är resistent, men att det ligger som en reservoir i kroppen och syns inte. Även korta behandlingar på bara några dagar kan ge upphov till resistens som håller i sig i månader, ibland flera år. Resistensgener sprids mellan olika ekologiska nischer, så att även om endast djur och människor behandlas så sker spridning via direktkontakt, avlopp, gödsel och jord. Resistensen finns alltså både i familjen och i miljön.

Bakterier har endast en kromosom, de har därför extrakromosomala DNA-element för att kunna härbergera all information. En plasmid är ett exempel på en sådant DNA-element. Resistensen sitter ofta i en sådan plasmid och förflyttas lätt mellan olika bakterier. Problemet med plasmiderna är att de inte är artspecifika, till skillnad från bakterierna som ofta håller sig specifikt till en art.

Samhällssmittan i Sverige ökar. De flesta MRSA-fall som upptäcks idag har blivit smittade i samhället och fört med sig smittan till sjukhus. Både importerade och inhemska fall ökar. Barn och deras föräldrar är idag den största gruppen med MRSA. Veterinärer och djursjukvårdare kan vara i riskzonen för att bära på MRSA. Om man en gång diagnosticerats som bärare så räknas man alltid som en bärare. Individer som flera gånger testats negativt efter att en gång testats som positiva, kan vid till exempel en ny antibiotikabehandling flera år senare plötsligt visa sig som MRSA-bärare igen. Därför måste MRSA-bärare anmäla det till sjukhus och tandläkare vid besök och får dessutom av en smittskyddsläkare förhållningsregler som de måste följa i samhället.

I Sverige förekommer alla typer av symtom. En del är helt asymtomatiska bärare, det vill säga de bär på resistensen men visar inga symtom. Furunkulos och vissa livshotande sjukdomar förekommer. Bland annat nekrotisernade pneumoni, den börjar med influensaliknande symtom och ger sedan blodig hosta och 75% av alla smittade individer dör.

MRSA lyder under smittskyddslagen och är anmälningspliktig. Vi är alltså skyldiga att informera smittskyddsläkare vid påvisad MRSA-patient inom djursjukvården, samt att göra en anmälan till Jordbruksverket. Smittskyddsläkaren kontaktar djurägaren och beslutar om provtagning av familjen. Smittskyddsläkaren kan även besluta om provtagning av djursjukvårdspersonal som varit i kontakt med en MRSA-patient.

Inget direkt uppmuntrande nyhetsbrev denna gång, men ack så viktigt. Se till att ni är restriktiva med antibiotika både till er själva och era djur. Många infektioner går över av sig själva och många sår läker bra utan antibiotika. Men självklart måste vissa saker behandlas med antibiotika och det viktiga är då att behandla med rätt preparat och så pass länge och med rätt dosering, så att man helt och hållet får bort bakterierna och infektionen.

Om ni känner er mer intresserade av bakteriologi och allt runtomkring det så finns det MASSOR att lära sig i Hundsjukvårdskursen! Och får ni några frågor eller funderingar så får ni gärna kontaka mig om det.

Nu önskar jag er allt gott tills nästa nyhetsbrev dyker upp i er maillåda!

Med vänlig hälsning

Veterinär Ylva Trygger

Nystartad sajt om jänkare! CoolWrooom!

Amerikanska Bilar

Pontiacsgirls blogg

Anmäl
2011-02-24 11:08 #1 av: Ressu

Jätteintressant artikel sissie! Tusen tack för den!

// Ressu
kennel Westtorpets

-medarbetare på Cocker spaniel iFokus

 

Anmäl
2011-02-24 11:26 #2 av: Chanku

Skrämmande med alla resistena bakterier, tänk att dö av en simpel infektion... Hua!

Nu i höstas när Pix åkte på en UVI så fick vi inte antibiotika utskrivet förrän det var gjort en ordentlig bakterieodling för att säkerhetsställa vilken bakterie det rörde sig om, men eftersom hon visade mindre o mindre symptom så valde jag i samråd med veterinär att inte behandla. Kroppen klarar ofta av att ta itu med "inkräktare" själv. Hade hon haft ont och haft mycket besvär, så hade jag självfallet behandlat :)

Anmäl

Bli medlem på iFokus

För att kunna delta i diskussionen måste du bli medlem på iFokus. Det går snabbt, enkelt, och kostar ingenting. Medlemskapet ger dig tillgång till över 300 sajter.