Veterinären har ordet

Veterinären - 24

2011-12-13 22:29 #0 av: sissie

Denna gång handlar det om tumörer. Något som många hundar drabbas av. Oftas när de nått en hög ålder, men även en del yngre hundar kan också drabbas av tumörer. En del raser har högre risk för tumörer än andra, men alla hundar kan drabbas förr eller senare.

Den här gången tänkte jag att nyhetsbrevet skulle handla lite om tumörer och
framför allt om en tumör som kallas mastcelltumör. Anledningen till det är att
det precis kommit ut ett nytt läkemedel som ska användas just vid mastcelltumörer. Mastcelltumörer räknas till gruppen hudtumörer.

Det finns flera olika tumörer som kan uppkomma i huden, såväl benigna
(godartade) som maligna (elakartade). Ungefär 80% av hudtumörerna är benigna. För de flesta tumörer gäller att de blir vanligare ju äldre hunden är, men det finns vissa tumörer som ses oftare hos yngre djur.

Det är ofta omöjligt att bara genom att känna på en knöl avgöra om den är
ofarlig eller om den bör opereras bort. I osäkra fall opereras knölen bort och
undersöks. Det går också att ta en biopsi, ett vävnadsprov från knölen för att
laboratoriet ska kunna göra en histopatologisk undersökning och ställa en så
kallad PAD, patologanatomisk diagnos. Biopsin kan tas genom en slags kanyl, så kallad nålbiopsi, eller genom att hela knölen skickas in till laboratoriet.

Mastcelltumören är vanligen rund, hård, har inte så mycket pälshår och kan
bli sårig på ytan. Knölen sitter fast i huden, men är rörlig mot underlaget. De
kan likna ofarliga histiocytom, men bör alltså opereras bort fortast möjligt
eftersom de kan sprida sig till andra hudområden.

Histiocytom är en typ av tumör som uppträder oftare hos unga djur. Den är
rund, hårlös och höjer sig till största delen upp över hudytan. Den kan vara
hudfärgad, men är ofta röd. Den är rörlig i förhållande till hudens underliggande vävnader. Tumören som är godartad växer under några veckor för att sedan stanna i utveckling under en tid. Denna tid kan variera mellan någon månad och upp till närmare ett år. Det går att behandla denna tumörtyp konservativt, det vill säga utan aktiv kirurgisk eller medicinsk insats. Det kan ibland ändå vara klokt att operera bort knölen eftersom det ibland är svårt att vara helt säker på om det är ett histiocytom. Den kan likna en mastcellstumör, vilket är betydligt mera allvarligt. Även histologiskt, det vill säga under mikroskop, är det möjligt att ta fel mellan ett histiocytom och en mera allvarlig mastcelltumör.

Mastcelltumör är den vanligaste typen av hudtumör hos hund, cirka 15-20% av hudtumörerna är av denna typ. Mastcelltumörerna delas upp i tre grader beroende på hur elak den är. Grupp I sprids sällan och behandlas framgångsrikt genom att opereras bort. Grad III sprider sig i mycket hög grad till bland annat lymfknutor, lever och mjälte. Alla graderna opereras bort och helst ska man ta bort väldigt mycket av huden runtomkring för att förhindra spridning.

Grad II och III opereras först bort och behandlas därefter medicinskt med
cortison för att förhindra spridning. Behandlingen har pågått minst ett år och
avslutats om inga nya tumörer hittats. Annars har behanlingen med cortison varit livslång. Cortison är ett fantastiskt läkemedel, men det har enormt mycket biverkningar och framför allt vid långtidsbehandlingar.

Nu har alltså ett nytt läkemedel, Masivet, dykt upp. Behandling med Masivet
har kunnat skjuta upp sjukdomens fortskridande. Det är framför allt
mastcelltumörer av grad II och III som behandlas och bara speciella former går att behandla med Masivet. Tanken med behandlingen är att förhindra att nya tumörer dyker upp. Behandlingen har ingen effekt om nya tumörer redan dykt upp. Behandlingen bör avbrytas om nya tumörer dyker upp.

Tyvärr har Masivet, liksom alla andra cancerbehandlingar, biverkningar.
Cancerbehandling av hund innebär alltid att man måste väga behandlingens nytta mot behandlingens biverkningar. Behandling med Masivet uppskjuter bara sjukdomens utveckling och det förekommer en hel del biverkningar. Därför anses behandlingen endast vara motiverad i de fall alla parter är väl införstådda med behovet av kontinuelig värdering av nyttan för det enskilda djuret. I de fall läkemedlet tolereras väl och så länge effekt påvisas bedöms behandlingen kunna vara av värde.

Det som jag anser viktigt i detta samanhang är att små hudknölar inte är att
förakta. Om ni hittar en knöl på er hund så tycker jag ni ska be en veterinär
undersöka den. Ni behöver inte rusa iväga akut, men passa på och fråga om ni till exempel är hos veterinären och vaccinerar er hund. Vid minsta misstanke hos veterinären så tycker jag att ett prov ska tas på tumören så att man vet vilken tumör hunden drabbats av. Det krävs en annan operertionsteknik när det gälller mastcelltumörer och därmed är det viktigt att redan före operation veta vad det är för tumör.

Med vänlig hälsning

Veterinär Ylva Trygger

Nystartad sajt om jänkare! CoolWrooom!

Amerikanska Bilar

Pontiacsgirls blogg

Anmäl
2011-12-14 09:18 #1 av: Sofiatinnert

mycket intressant artikel! tack :)

Anmäl

Bli medlem på iFokus

För att kunna delta i diskussionen måste du bli medlem på iFokus. Det går snabbt, enkelt, och kostar ingenting. Medlemskapet ger dig tillgång till över 300 sajter.