Efter att ha läst ditt inlägg är sheltie definitivt inte den första ras jag skulle tänka på. Våra 2 sheltiesar AVSKYR vatten, att få dom att simma går bara med tvång och de går omvägar runt vattenpölar så mycket det bara går. Vad jag vet är det ganska vanligt att sheltiesar inte gillar vatten, men det finns säkert undantag.

Sen är det i princip hopplöst att få våra sheltiesar att att hålla något i munnen någon längre stund, att få dom att hämta en pinne går väll men inte så mycket mer. Nu är det här visserligen bara mina egna erfarenheter och det finns säkert sheltiesar som inte är som våra, men några stora vattenälskare är de egentligen inte.

#2 Ok. Synd :( Passade Sheltien in på det andra då?

Tror att en sheltie kan passa in på det du söker. 

Som #1 skriver så verkar det som att många inte gillar vatten, men så finns det dem som bara älskar att vara i vattnet, simma osv. Båda mina gillar att plaska omkring i vatten, den ena gillar att simma mer än den andra (visserligen inte haft möjlighet att göra det så mycket heller vilket jag tror påverkar).

Sheltien är väl representerad inom både freestyle och agility. Många väljer att köra agility med sina shelties just för att de är snabblärda och väldigt snabba. Andra raser i jämförbar storlek har svårt att ta en agilitybana på samma snabba tid som en sheltie 😉 De är ju som sagt snabblärda och de är därför lätta att lära diverse trix. Så freestyle passar det definitivt till också. Är ju en allroundhund(ras) så den blir vad du gör den till.

Också väldigt olika med föremålsintresse (apportering) hos shelties. Finns dem med mycket stort föremålsintresse och de som man knappt kan få att hålla något i munnen ens efter mycket träning. Jag har två stycken med stort föremålsintresse som apporterar ALLT tänkbart 😃 Känner även flera andra som även dem har stort föremålsintresse…

Jag tycker att man speciellt med en yngre sheltie, precis som unga individer av annan ras, bör mijötränas för att få se och uppleva situationer, miljöer och personer och bli trygga vuxna indivder. Bor själv på landet så i början åkte jag in till staden ca 2-3 ggr i veckan för en kort promenad eller sitta på en parkbänk och titta på folk osv för att låta dem se. Går man valpkurs eller liknande så får de ju också se och uppleva en hel del nytt. Bor man inne i en stad redan så kommer valpen miljötränas nästan per automatik 🙂

Vad du har att erbjuda skulle definitivt passa en sheltie. Den är ju också anpassningsbar vilket gör att den kommer att anpassa sig efter den typ och mängd av träning som du erbjuder den redan från ung ålder. Sen är ju alla individer vilket gör att det finns de som bara älskar att träna och så finns det dem som är mer soffpotatisar.

Vad man söker efter i en kennel är så otroligt olika så det är otroligt svårt att rekommendera en kennel….. Vad gäller hälsa så finns det endast krav på att föräldradjuren ska vara ögonlysta och man får avla på lindrig/måttlig CRD men då med en motpart som har u.a. Rasbundna sjukdomar som förekommer är väl annars egentligen främst ögonsjukdomar som CEA, CRD och colobom. Vissa röntgar höfter och armbågar på sina avelshundar (och även fler bland vanliga sällskaps shelties) och BPH test (en typ av mentalbeskrivning) blir vanligare att avelsindividerna, och vanliga sällskaps shelties, genomgår också. Pälsvården är mycket mindre än vad många tror. Borstning av pälsen ca 1 gång i veckan eller varannan vecka, trimning av tassar och öron vid behov (olika hur snabbt det växer).

Blev väldigt långt inlägg men tror jag fick med svar på allt du undrade över 😃

#3 Super bra! Tack för ditt inlägg! Tror att jag har rätt stor chans att få det jag söker om jag går till rätt uppfödare, som väljer valp åt mig? Vart har du köpt dina? :)

#4
Absolut. Ett tips är att börja med att sätta dig ner och bestämma vad du söker efter i din framtida hund och uppfödare och sen därefter börja leta efter kennlar som stämmer in på det du söker efter (både vad gäller hundar och hälsa men även personkemin mellan dig och kennelinnehavaren). När du hittar en kennel som du tycker känns bra så kommer du få bra hjälp att hitta en hund som kommer passa in i ditt liv!  Sen är ju alla hundar egna individer och allt går inte att förutspå…

Min äldsta kommer från Lejonluf's, i södermanland, som föder upp och har både mops, corgi och sheltie. Sociala, glada (ffa) sällskapshundar som både strosar i skog och mark men som även ställs ut och tränar rallylydnad och agility.

Min yngsta kommer från Excellens Vivarium, i Polen, som jag importerat. Hundarna är ffa glada sällskapshundar men som även ställs ut med bra resultat.

Jag instämmer med #3. Det är inte givet att en Sheltie gillar att bada/simma och att apportera, men med positiv träning fungerar säkert även det. Endast en av de Shelties jag haft genom åren har frivilligt slängt sig i djupt vatten utan att vi tränat det, och då var det oftast för att apportera pinnar. Men vi har fått samtliga att simträna med tiden. Jag är ingen expert på att träna apportering, men upplever att de alla har olika intresse för olika typer av föremål. Vissa tycker att det är kul att apportera och vissa tycker att belöningen är det som är det roliga. Att vänja dem tidigt med olika typer av föremål och material tror jag är en stor fördel. I övrigt tror jag att en Sheltie passar bra för dig, om du inte räknar med att få jobba lite extra med glädjen över att simma och apportera.🙂

Skrev fel: ordet "inte" skall inte vara med i sista meningen i #6.:)

Om du vill ha en hund som inte är för stor, och gillar att vara i vatten, och dessutom är väldigt lärdlärd och flexibel,

så undrar jag om en Pudel i lämplig storlek kunde vara nåt för Dig.

Retrievers är både vattenhundar och apporterare.  Men dom kanske är för stora, om du inte orkar pga sjukdom?

Råder dig att läsa igenom fakta om just Apporthundar och vatten-raser.

Spaniels, t ex gillar enligt min erfarenhet att hämta saker som man kastar. Undrar om det inte finns så kallade "vatten-spaniels".

Shetland sheepdog vet jag inte så mycket om, förutom då vår egen Lilleman. Han var väldigt fin i kanten och trippade alltid runt omkring pölarna för att inte blöta ner tassarna, vilket han verkade avsky.

Inte heller visade han någon särskild vilja att apportera.

#8
Hade pudel i 15 år och han gick minsann inte ner i vattnet frivilligt (vattenpölar gick bra och att plaska i vattenbrynet men simmade helst inte) och apporterade ALDRIG en pinal trots massa med träning 😂 Så man får minsann ingen garanti ens med en individ från s.k vatten apporterande raser… 😉

Men visst finns det raser där jag kan tänka mig att chansen är större att man får en hund som uppskattar vatten (om nu rasvalet hänger på den detaljen).

Hej! Mitt första inlägg här. 😀 Har en sheltie och vissa egenskaper som är typiskt för rasen passade inte mig. Jag tittade på valpens mamma och upplevde henne som den perfekta hunden för mig. Orädd och framåt. Dessutom gillar hon vatten och det gör min sheltie också. Apportera och hämta saker var också något som samtliga hundar på kenneln älskade, så min valp kunde detta direkt utan någon direkt träning. Finns ju inga garantier men åk och hälsa på en kennel och titta på hur föräldrarna är. Sedan anpassas hunden ofta efter dig och vad du väljer att träna på. Lycka till!