Jag är intresserad av att skaffa sheltie men har fått uppfattningen att de inte har den bästa mentaliteten, tyvärr.. Har träffat flera som morrat åt människor mm. :/ 

Någon som vet mer om hur det ligger till med detta inom rasen?

#1 Jag känner inte alls igen din beskrivning av sheltien. Tvärt om! De vill vara till lags, särskilt gentemot sin familj. Några är inte intresserade av främlingar, men många är nyfikna även på människor de inte känner. Jag har aldrig träffat shelties som morrar åt människor. De är pigga, vill hänga med på det mesta. De är lättlärda och gillar att man arbetar med dem. Många lyckas väl inom olika hundsporter, som agility och rallylydnad. 

Det finns en del skall hos shelties. Ursprungligen användes de som gårdshundar, som skulle "säga till" om någon kom. Så det får man ibland jobba lite extra med.

#2 Okej, jag kanske bara haft otur! Tyvärr har det hänt flera gånger, med olika hundar, dvs att de morrat åt främlingar(inte människor de känner). 

Hoppas på att jag haft otur för jag gillar verkligen rasen iövrigt, tycker de är så fina!

#3
Tråkigt att höra att du stött på individer som gett dig en negativ syn på rasen. Har du möjlighet skulle jag rekommendera dig att åka på en sheltieträff, hem till en uppfödare, en agility tävling och/eller en utställning för att få en bredare insyn i rasen.

Visst finns det individer där reservationen mot främmande slår över mot rädsla men jag känner inte alls igen beskrivningen om att en sheltie skulle morra åt människor vid möten….

# 4 Har tingat en sheltie-valp nu, så är inte helt avskräckt iaf 😃

#5
Vad roligt att höra!
Får man fråga hos vilken uppfödare du tingat valp?

# 6 Skickar  PM! :)

#5 Vad kul att du tingat valp! Och skönt att du inte är helt avskräckt ;). Min erfarenhet är att det förekommer det du beskriver, men att det inte alls är vanligt. Och det är inte så en sheltie skall vara enligt rasstandarden, det ryms inte inom ordet "reserverad".  Men att du träffat flera som beter sig så är ju ändå viktigt att reflektera över tycker jag,  och jag undrar om du (om du vill berätta) vet om de är nära släkt eller lever i samma familj eller har annan gemensam nämnare? Det skulle i sådana fall kunna vara en förklaring till att du träffat flera som beter sig så, men om det inte finns nån gemensam nämnare annat än att de är samma ras, så är det definitivt något för uppfödare att vara extra uppmärksamma på i aveln.

#5 Så roligt att du tingar en valp! 🙂 Alltid spännande med valpplaner!

Jag har blivit mer och mer intresserad av hälsofrågorna med tiden.

Första gången vi köpte en valp (=sheltievalp) funderade vi över hur det skulle vara att ha hund. Hur skulle vi lösa det praktiska med rastning och aktiviteter? Vilket foder skulle vi ge? Vad gäller angående vaccinationer och skötsel?

Vi har haft tur att få sheltiesar som varit friska. Vår första blev nästan 13 år och var bara sjuk vid ett tillfälle (livmoderinflammation) innan 12 års ålder. Hon ville alltid vara i centrum och fick vara med på det mesta.

Vi köpte vår andra sheltie, Wilma, utifrån att vi önskade få en kull efter henne. Och det var då mitt intresse för rasen började på allvar. Jag ville vara säker på att hon uppfyllde de krav man brukade ställa på en avelstik. 

Nu läser jag med intresse allt som rör hundars hälsa. RAS-dokumentet har jag läst många gånger, och återkommer till det gång på gång.

Ungefär så har även mitt intresse vuxit fram också #9, och jag hade också tur att få en frisk hund som första hund. Hälsan i kombination med genetik kom i fokus när det var dags för första kullen. När en av hundarna drabbades av  diskbråck när hon var 10 år, och då jag själv behandlats med mid-laser så  utbildade jag mig till laserterapeut för att själv kunna hjälpa främst djur. Och för att kunna just hundarnas anatomi bättre så utbildade jag mig till hundmassör och fortsätter kontinuerligt att vidareutbilda mig.

Jag anser att det största kunskapen om rasens mående finns hos alla ägare. Jag är jättetacksam för den statistik som finns att tillgå, från försäkringsbolag och från SKK och även från de hälsoenkäter som gjorts i rasklubbens regi, men jag tycker också att det är jätteviktigt att få veta vad sheltieägare själva upplever. Allt finns inte i statistiken, och det kan också bli rätt onyanserat när det spaltas upp under en viss diagnos. Så det är därför jag startade denna diskussion, för att få en uppfattning om vad ni alla, ägare eller inte ägare, tycker om rasen. Ibland kan man kanske känna att man inte vill skriva nåt negativt, för att det kan komma kommentarer som insinuerar att det skulle vara ens eget fel att ens hund mår si eller så (jag har tyvärr sett det förut på andra forum) men det skulle jag försöka att inte bry mig om för i de allra flesta fall har många, många fler varit med om precis samma sak som en själv och det är viktigt att uppfödare tar det på allvar. När många i en ras upplever en sak som ett problem så är det ju knappast enskild ägare som orsakat sin hunds problem, tänker jag, utan faktiskt nåt som vi uppfödare måste ta till oss i vidare avelsarbete.

#8 Två st av dem har varit från samma hem, men inte övriga! Visserligen hade detta hem också en sheltie som var helt tvärtom och nog den mest sociala sheltie jag träffat. 

Så jag vet faktiskt inte, det kan ju ha varit tillfälligheter bara. Svårt att säga! 

#9 Jaa, jag är superlycklig 😍Längtar!! 

Vad skönt att dina hundar varit friska! Finns det iövrigt några kända hälsoproblem inom rasen? Har fått uppfattningen av att det generellt är en frisk ras. 

Hur är det att ta en kull? =) 

Måste erkänna att jag är intresserad av detta själv. Om det visar sig att hon passar för det, såklart.

#11 Ja, sheltien är i grunden en frisk och sund ras. Man har inte avlat på ytterligheter som man gjort inom en del andra raser.  

Det finns ett hälsoprogram mot PRA, som ev ska tas bort . Det finns en andra ögonproblem som man uppmärksammat i o m hälsoprogrammet (CEA, distichiasis) Det finns även ledproblem bl a sheltiehäl. Info om detta finns i RAS för shetland sheepdog.

Jag har tagit tre kullar med två olika tikar. Det har varit mycket planerande, det har varit roligt och intressant, och som tur är  har det gått bra. Men det innebär en hel del arbete. (Man kan ju inte lämna tiken och valparna. )

Kul att du är intresserad av avel! 🙂 Hoppas att det visar sej att hon lämplig när den tiden kommer.

#12 Ok, tack så mycket för svaret! :) 

Ja det är ju väldigt spännande, har alltid drömt om att föda upp något djur så jag hoppas att hon passar. Tänkte att SKK:s uppfödarkurs verkar som en bra start? 

Finns det specifika kurser inom rasen också?

#13 SKK:s uppfödarkurs är en mycket bra start. 🙂

Det finns inga kurser inom rasen, men det är bra om man känner någon uppfödare antingen inom rasen eller varför inte en annan ras. Bra att ha någon att fråga, och som kanske kan vara med under första valpningen.

#11 Jättetack för svar! Vad kul att du intresserar dig för avel! Det är verkligen jätteintressant och givande att ta kull. Men såklart nervpirrande och jättemycket jobb. Men alla bitar är så roliga. Såväl planeringen innan som spänningen om tiken blivit dräktig, nervositet för hur varpningen skall gå och spänning för vad som finns där inne, och tröttsamt men roligt med de små och så dubbla känslor när de flyttar :). Och sen förhoppningsvis fin kontakt med valpköparna och uppföljning av uppfödningen i många år framöver.  Men det kan bli väldigt kostsamt att ta en kull, speciellt om tik eller valpar blir sjuka, så att ha en rejäl buffert innan är att rekommendera. 

Det finns vissa hälsoproblem  som Sheltien är mer benägen att drabbas av jämfört med genomsnittsrasen. Det finns något som heter Agria Breed Profile och det är Agrias sammanställning av vad olika raser får veterinärvård för (där beloppet överstiger självrisken har jag förstått det som, alltså där föräkringen faller ut) och vad olika raser dör av (där livförsäkringen träder in). Denna statistik, samt statistik från hälsoenkät i rasen, har rasklubben använt när de satt samman RAS. Det är ett jättebra dokument som beskriver hälsoläget i rasen. Nu är det dags för revidering, så siffrorna är inte helt nya men ändå det som vi har att gå på just nu. Jag rekommenderar starkt att läsa detta dokument. Det är toppen att titta på även om man inte vill avla, utan letar valp. Kan ge tips om vilka frågor man skall ställa uppfödarna. T.ex så är det jättevanligt för en Sheltie att de söker veterinärvård för magproblem. Det är något man inte hittar något om på t.ex hunddata utan man måste helt enkelt fråga uppfödaren/hanhundsägaren om hur det ligger till i linjerna och hur det blivit bland avkommorna. 

RAS hittar du på SKK och SSSKs sida, t.ex 

http://www.skk.se/Global/Dokument/RASdokument/RAS-shetland-sheepdog.pdf?epslanguage=sv