# Blev din sheltie som du hade tänkt dig
Author: BrightGloria

Som rubriken lyder.  
När du skaffade din sheltie så hade du väl olika förhoppningar och kanske fasor.  
  
Hur har de förväntningarna/kraven blivit "uppfyllda"?

## Comment 1
Author: BrightGloria

När jag skaffade Zelda så hade jag faktiskt inga förhoppningar alls.  
Eller jo, att hon skulle bli en fin och trevlig hund såklart. Det har visat sig bli riktigt bra. Ett tag var jag besviken över att hon blev så hög, men det är bara något jag tycker är charmigt nu mera. En speciell liten dam är hon.  
  
När jag skaffade Meya så hade jag mycket mer förväntningar och fasor då jag visste vad det inebar denna gången och jag var noga med att få allting rätt. Tittade ut kennlar i god tid osv.  
Nu vet jag inte om förhoppningarna kommer stämma, men det hoppas jag. Hon har iaf. ua på ögonen och älskar agility. :)

## Comment 2
Author: runas

När Miro kom in i mitt liv visste jag inte så mkt om Shelties och hade inga förväntningar eller så annat än att vi skulle ha det kul ihop. Den bästa hund jag haft...

När Gusti kom så hade jag lite förväntningar men allt blev så bra så utom hans skällande...

När Jasper kom då hade jag fått än fler förväntningar och han har inte direkt infriat nån enda![Obestämd](http://sheltie.ifokus.se/tiny3/plugins/emotions/img/smiley-undecided.gif "Obestämd"). Han rymmer, jagar, matvägrar, stendöv för kommandon men han är väldigt kelig...inne.

Älskar rasen iaf och när den dan kommer då killarna inte finns o det är dax för en ny hund så blir det garanterat en Sheltie igen.

## Comment 3
Author: [Borttaget]

De förväntningar jag hade när vi skaffade Hampuz var först och främst att valptiden skulle funka bra, att det skulle fungera med rumsrenhet, med katterna och med familjen överhuvudtaget. Att vi skulle ha det bra tillsammans med vår nye kompis och familjemedlem. De förväntningarna har infriats många gånger om. Han är en fantastisk liten kille på alla sätt, som är snäll, gosig, glad, lyhörd och lättlärd. Det är roligt att se honom växa och utvecklas. :)

## Comment 4
Author: Starfall

Frankie: När Frankie skulle få komma in i mitt liv hade jag bara en förväntving: att han skulle bli en vän att dela livet med. Det har visat sig att Frankie är den bästa vän man kan tänka sig, i vått och torrt. Han är alldeles för hög, och har ståndöron. Men han är hur vacker som helst. En förhoppning jag hade var att han skulle bli så mörkt skuggad som möjligt, vilket han verkligen blev. Han är nu mörkast i kullen.

Pyret: Hade inga förväntningar alls när denna dam kom in i mitt liv, det var inte alls planerat att skaffa en till vovve. Surfade på blocket (farligt farligt) och hittade Pyret. Dagen efter fick hon flytta hem hit. Detta har jag aldrig ångrat, hon var världens underbaraste lilla hund med en riktigt stark personlighet (på ett positivt sätt). Hon var påhittig, en riktig ögonkännare. Man fick "skälla" på henne många gånger då hon gjorde hyss;) Men hur som helst så var Pyret min lilla älskling och även fast vi bara fick 1½ år tillsammans stal hon mitt hjärta. Nu vilar hon föralltid och är frisk och kry, utan sin dumma njursvikt. Men hon finns alltid inom mig så länge jag lever. 

Love: När Love kom in i mitt liv var jag fortfarande helt förstörd efter Pyrets hastiga bortgång så jag hade inga förhoppningar då. Men efter ett litet tag började jag förstå att han kanske skulle bli i bra storlek för utställning. Så jag har hela tiden hat utställning i tankarna och har även gått utställningsträning med honom. Hans öron är perfekta, har inte rest sig någon gång. Det enda kruxet med honom är att han har CRD, kraftig utbredning. Men det är inget har lider av och det är det viktigaste för mig. Sedan är han en underbar hund också, men gillar inte agility, iaf inte än. Olydig är han också, och tuggar sönder det mesta. Men det är bara till att fortsätta träna bort det;)

## Comment 5
Author: Niini

Hade väl egentligen inga andra förhoppningar/förväntningar än att det skulle bli en lydig, underbart, mattekär hund som gärna är i famnen.

Och även om Turbo har sina fasoner ibland så är han nog påväg att bli lydig o snäll :) Famnhund trodde vi aldrig han skulle bli när han bara bets så fort man rörde honom som liten, men numera kryper han gärna upp ifamnen o blir skrapad på magen eller bakom örat :)

## Comment 6
Author: Jennifer89

Tiini blev till och med bättre en vad jag hade förväntat mej. Och vi arbetar fortfarande vidare med allt möjligt varenda dag. Det jag mest av allt ville ha var en hund som älskade mej till 150% och som jag kunde ha med mej vart jag än åker, och att jag skulle kunna ha henne lös på gården och hon följer utan att springa iväg. Allt detta är uppfyllt :)

## Comment 7
Author: druttizen

Ja fick inte "standard" utseendet på min som ja tänkt... Min ser nog lite mer amerikansk ut kanske... han är ju alltså otroligt fin på många sätt. Pälsen växer ännu, men än så länge ser min 45 cm höga kille ganska pinnig ut hahaha! Som en limpa till kropp och sen pinnar till ben... nämen, skämt och sido, så är han mitt allt! Otroligt viktig i mitt liv, trots att han vart väldigt jobbig ibland sen han kom in i könsmognaden.. gör utfall på främlingar, skäller och har envisa öron också..

Så mest höjden på honom, sen öronen + utfallen å skällandet som ja blev lite överaskad av, men skulle Aldrig önska bort honom oavsett!

Han är faktiskt otroligt lydig å duktig däremellan så jag jobbar på å hoppas att hormorner å sånt läggs till ro så småningom, för han e ju bara 16 månader ännu.
