Annons:
Etikettbeteende-och-lydnad
Läst 819 ggr
sheltieshelt
2018-08-30 12:59

Hundmöten

Hej! Jag har en sexmånaders valp och vårt största problem just nu är hundmöten. Så fort han får syn på en annan hund så börjar han nästan alltid skälla, hoppa och bete sig som besatt. Han blir helt inne i den andra hunden. Han blir missnöjd och piper och skäller om han inte får hälsa. Hälsningar går förövrigt bra, han hälsar snällt lite försiktigt och vill ofta börja leka. Men att inte kunna gå förbi en hund eller vara på en plats där en annan hund befinner sig utan att han börjar skälla och vill fram är svårt. Så nu ber jag om era erfarenheter, tips, idéer om hur vi ska bete oss vid hundmöten? Han har inte umgåtts jätte mycket med andra hundar, vid några tillfällen. Vi tänker att det kan ha betydelse. Nu ska vi i alla fall gå än valpkurs och hoppas att han får vana och att vi kan få bra tips där med men slänger ut en fråga här med för att höra era tankar??

Annons:
Jojaton
2018-08-30 14:35
#1

Jag har också en grabb som gärna vill hälsa på alla hundar vi möter. Jag har motbetingat med hjälp av mjukosttub/godis som sedan övergått till skvaller.

Johanna - Instagram

One.Gibbis
2018-08-30 14:43
#2

Min valp betedde sig exakt såsom du beskriver, fram tills ungefär en månad sen. Tror han det är pga han var nervig inför hundmöten, samtidigt som han var nyfiken. Numera går det mycket bättre, och han blir inte "besatt". Vi skvallertränade järnet, under alla omständigheter. Min kille gick även igång på hundskall, så det var det vi började med. Idag reagerar han sällan och OM han gör det är det lätt att bryta. 😃 Så mitt tips blir därav skallerträning, men utöver det så är det ju viktigt med socialisering, som du själv skrev. Jag har inte varit jättenoga med att min valp ska umgås med hundar regelbundet, men har försökt få till något tillfälle i veckan där han fått leka med en annan/andra hundar. Med det sagt så låter det inte som om din valp har något egentligt problem med kommunikationen, bara med att hantera situationen, om du förstår. Något annat som jag gjorde med Floki, min hund, var att gå parallelt med en annan hund. Ju närmare, med bibehållt fokus på mig, desto bättre. Till att börja med var det ju tio-tjugo meter mellan, så det var knappt att man behövde fråga den andra hundägaren om lov (såvida inte deras hund också hade svårt för sig). För övrigt kan jag inte nog understryka hur viktigt det är att vara konsekvent. Ju mer konsekvent du är, desto lättare har hunden att lära sig det koncept du presenterar! 😄

~Hjärta Mitt något röriga catstagram Hjärta~

lilleman99
2018-08-31 22:49
#3

Lilleman var sådär också. Såfort han såg en hund komma oss till mötes, så började han skälla och gnälla, vifta på svansen och stegra sig i kopplet. Jag brukade sätta honom ner, huka mig bredvid honom och hålla honom stilla och kände då hur han riktigt darrade av upphetsning.

Tills en gång, då jag plötsligt kom på att testa ett trick som jag läst i nån av hund- tidningarna. När hunden blir så där upphetsad och ska fram och hälsa och leka, så sätter man honom ner precis som jag gjort. Men dessutom sätter man munnen intill hans öra och börjar VISKA. Så då gjorde jag det Jag bara viskade en massa strunt - han förstår ju inte vad man säger. Men det var som att skruva av en kran.  Hade knappt hunnit viska tre ord, så blev Lilleman lugn som en filbunke. Slutade darra, blev helt stilla - "vad var det som hände nu??" tycktes han tänka. Helt klart mer intresserad av mina viskningar än av den mötande hunden. Sen frågade jag matten om han fick hälsa och det brukade gå bra. Lilleman betedde sig då mycket stillsamt och artigt, och sen fick dom kanske leka litegrann om inte matten hade bråttom.

Upp till toppen
Annons: