Fast söta är dom också 😉 här på sheltie.ifokus är det sällan någon som hoppar på andra, så va inte orolig!

Jag skulle inte vilja se sheltien överlag som en rädd eller osäker ras, tror att många blandar ihop osäkerhet med att reserverad. 
Självklart finns det osäkra individer men det finns det överallt. 😃
Min t.ex. går inte fram till folk han inte känner men han är nyfiken på dem, absolut inte rädd eller osäker.

Sheltien är ju rätt känd för att ha lätt till skall men det är nog en inlärningsfråga. Hittar faktiskt inte så mycket negativt att säga om rasen, man bör ju kolla en extra gång så att dom är friska, många väljer ju att bara avla på exteriör och bryr sig inte om så mycket annat.

Positivt med hunden är att den är lätt och smidig att ha med sig lite överallt, tränar ni lydnad så kommer nog hunden lyssna till varenda ord du säger. Lättlärd, aktiv och äääääääääääälskar sin matte/husse….det finns nog mer positivt än negativt att säga om rasen, försök träffa shelties så förstår du vad jag menar! 😉

Jag börjar med att säga: välkommen hit!

Shelties är söta och underbara fluffar, och är en ras som bokstavligen kommer i alla storlekar! En av få raser som t.ex. är representerad inom alla storleksklasser inom agility. Utöver det kommer rasen i en rad olika pälsfärger.

Hundrasen ska enligt rasstandard vara reserverad men får aldrig vara rädd. Men visst finns det rädda individer med "svagare" mentalitet likaväl som det finns shelties som är helt orädda och skulle följa med vem som hellst (nästan). Gillar du att träna och hålla på med sport etc passar en sheltie bra.

Många associerar rasen med att ha lätt till skall, men även detta skiljer sig lite åt och är även till viss del en träningsak. Trots att det är en långhårig hund så krävs inte så mycket Pälsvård som många tror. Även detta kan varoera något då vissa har tjockare päls än andra individer.

Sheltien är lättlärd, smidig och följsam varpå många använder den till agility där rasen är välrepresenterad. Men många använder även sin sheltie till andra sporter där den även passar in bra just eftersom den är följsam och lättlärd, men passar givetvis även som ren sällskapshund.

Har du ytterligare frågor så är det bara att fråga på!

Kul att du hittat till sheltiesajten! :)

Förståndigt av dig att ta reda på om olika rasers positiva och negativa sidor innan du bestämmer dig för vilken ras du ska skaffa!

Du har fått bra svar av mikkan01 och Kitten86, så det är inte så mycket mer att tillägga om rasen. Sheltien passar till de flesta hundaktiviteter.

Jag har haft två sheltietikar, som varit ganska olika. Den första hade relativt lätt till skall, och den nuvarande skäller nästan inte alls. Tror inte att det bara är ett inlärt beteende, utan det fanns med redan från början. Sen kan man naturligtvis träna bort skall till viss del. 

Sheltien har ett mjukt temperament. Är mycket fäst vid sin familj, men reserverad mot främmande (men ändå på något sätt nyfiken). Vi har en tax i bekantskapskretsen och jämfört med den är sheltien icke dominant, och de kommer bra överens. Man brukar säga att shelties har en bra förmåga att anpassa sig till andra hundar.

Tack för alla fina svar :) Har kollat runt lite på MH-test och det är många som är skotträdda eller ja inte så att de flyr mer än 5 meter. Vet att det skiljer från hund till hund men finns det mycket skott rädslor?

#4
Kan bara svara för min hund som är BPH testad med skottprov och inte varit rädd. Förståerligt reagerade min hund när skottet brann av men mer för att vrida på huvudet och kolla från det håll ljudet kom.

Vill åxå lägga ett gott ord om sheltien här. Jag har en blandrashund sen förut som är mycket jakt i. Nu ville jag ha en mer mjuk och lyhörd hund, och valet föll på sheltien min är i dag 4 mån och en riktig goding , Är impad över hans mjuka följsamma sätt. Skäller bara vid enstaka tillfällen och korrigerar jag så slutar han omgående . Alltså mycket bra på att lyssna. Han älskar allt och alla, vill gärna springa fram till folk, men där måste jag ju träna mer. Vi är en familj på 6 st två småbarn som för mycket liv, ser aldrig att han blir rädd för ljud eller nätt sånt, men där är väll dom olika beroende på vad dom blir van med. Sen kan jag tycka att det är en känslig ras , det är inget fel med det, du behöver liksom inte säga till två gånger för att hunden lyssnar. Lycka till med ditt val!

Har 2 st sheltiehanar på 9 år och 2 år.

Hemma (bor i lägenhet)är dom tysta och fina,nåja ringer det på dörren skälls det lite grann en kort stund.Leker dem ute kan det skallas lite också,men runt agilityplan då SKÄLLER dem mycket och högt,kan vara jobbigt både för mig själv och andra.Har inte lyckats få bort det.Den yngre är värst.På landet vaktar den yngre och tar gärna till skallet,men där är det ok för min del.

Min äldre älskar nog alla människor medans den yngre är väldigt reserverad, lite olika från person till person,men får han bara umgås en stund så går det bra.

Mina är inte skotträdda,min brukshundklubb har minst 2 st olika skjutbanor som grannar,så inga problem där.Men givetvis är jag noga på nyår och försöker inte utsätta dem för onödiga smällare/raketer.Har haft en sheltie som var extremt skotträdd och det var ingen rolig historia,han blev i slutet även rädd för lite åska.

Fösök att välja en valp efter föräldrar som är trygga i sig själva,inte särskilt skälliga och ömka inte din valp utan försök behandla den som en stor hund,socialisera den mycket och tidigt.

Åk och titta på en större agilitytävlingar och prata med sheltieägare och deras hundar,där finns alla typer,färger och storlekar.

Lycka till med din ev blivande sheltie,det är en härlig ras.❤️

Ett kort på min äldre vovve(inte världens bästa kort)

Jag skriver väl lite om mina erfarenheter med. Mycket med rädslor, osäkerheter osv ligger i linjerna. Väljer du från bra linjer, så får du helt enkelt en bra sheltie. Jag har två stycken shelties, min äldsta är osäker på människor men det är nu i princip borta och märks knappt av. Har jobbat otroligt mycket med detta. Nu var hon med på Hundmässan 2012 i rasmontern båda dagarna samt rasmontern på mydog 2013 alla dagar utan några som helst problem, hon låg på bordet och klappades på. Jag fick tom ett stipendium från min skola där det står jag jobbat bra både med det fysiska och psykiska på mina hundar, främst Lexie eftersom det är henne jag haft längst där. Så lyckas går! 

Men.. Lexie är väldigt signalkänslig och förarvek, räcker att jag höjer rösten jättelite så blir hon "låg". Men tappar det på en gång och tillbaka till det vi gör om jag bara pratar med vanlig röst igen. Hon är väldigt närgången och mycket "knähund". Med Lexie som är 2 år och 5 månader tävlar jag i ag1 och ho2 (agility), hon har två stycken första priser i LK1 (173 & 168,5 poäng) och hon kom trea på UDM i rallylydnad och kvalad till USM i år (ska ej delta). Hon är otroligt mammakär och är jag med i bilden så är det även bara jag som gäller. Väldigt lättlärd och snabb. Inte mycket päls. Reagerat på gungan vid agility och den jobbar vi fortfarande med (gillar ej rörelsen), reagerat på tält som prasslar nån enstaka gång och varit osäker mot människor. Däremot, lär man känna henne så blir de flesta helt kära i henne. 

Röja min andra sheltie, som i mina ögon är den "perfekta" sheltien. (Så kan man egentligen inte säga, men i mina ögon). Hon är social, framåt, väldigt mycket energi, älskar hela livet och tar det med en klackspark. Inga rädslor vad jag sett, gillar dock att jaga cyklister, joggare och resväskor. Har fått otroligt fina ord om henne från vänner - "om alla shelties vore som hon, så skulle sheltien inte ha några problem och jag skulle skaffa en", "du bör avla på henne, hon kommer garanterat medföra rasen gott", "bästa sheltien jag sett", "tack för att din hund ändrat min syn på sheltien" osv. Underbar liten sak! Hon kommer även att bli stamtik till min kennel.

Finns det något speciellt du undrar över, så hör av dig via PM. Du kan även läsa mer på min blogg om hur det är att leva med sheltie osv: www.workingshelties.webdon.nu