Det jag direkt tänker på är att man helst, utöver kunskap om avel och genetik, också ska ha en gedigen erfarenhet av sin ras innan man börjar med avel.
Man lär sig inte in en handvändning att se sina egna hundars styrkor och svagheter både i kropp och lynne när det kommer till avelsmaterial. Uppfödaren ska också vara valpköparnas stöd under de kommande 10-15åren och då är det bra om man själv inte är i lika stort behov av stöttning själv om rasen så att säga.

Du har inte övervägt att se om du kan få bli fodervärd för en sheltietik? Då kommer du få både raserfarenhet och en viss inblick i avel och uppfödning om tiken visar sig lämplig för avel.

Mitt tips är att skynda långsamt och svampa i dig all kunskap du kan men avvakta med avel tills du fått mer erfarenhet av och "öga" för rasen.

#1: Håller med dig helt. Har inte tänkt avla om jag inte är mer insatt men menar att jag har ett intresse för det men kommer aldrig börja avla om jag känner minsta oro :)

Det är mycket som krävs av en uppfödare så jag rekommenderar dig att anmäla dig till SKK:s uppfödarutbildning, https://www.skk.se/uppfodarutbildning/. Där får du all nödvändig information och även andra kursdeltagare att kommunciera med.