Jag skulle vilja nominera en hund jag hade förut, men som nu bor i skåne. En engelsk springerspaniel som heter Klara.

Det var min brors flickväns hund men som jag tog hand om då de inte hade tid med henne. Jag började ta hand om henne en tid då jag själv mådde mycket dåligt pga olika omständigheter. Låg i sängen hela dagarna och åt knappt. Men så fick jag ta henne och börja gå ut med henne en gång om dagen som rehabilitering. 

En kort promenad om dagen övergick snabbt till långa turer, till joggingrundor, till agilityträning etc etc. Tillslut var hon med mig nästintill hela tiden. Sov ofta hos mig och vi blev bästa vänner. 

Aldrig förr har jag känt mig så älskad av någon varelse som jag gjorde av Klara. Hon gav mig styrkan tillbaka.  Även om jag haft min golden Sally i snart 11 år, så är det ändå inte samma sak, för Klara och jag var det perfekta paret. Hon var min anledning att kliva upp på morgonen, att klä på sig, att röra på sig, att leva. Hennes enorma livglädje smittade av sig på mig.

Det sorgliga är att min bror och hans tjej bestämde sig tillslut för att sälja henne, och de ville inte jag skulle ta över henne pga att det skulle kännas så konstigt för dem. Jag förstod aldrig riktigt varför.

Det går inte en dag utan att jag tänker och saknar Klara och jag har lovat mig själv att i sommar ska jag åka ner och hälsa på henne, och kanske även någon dag kunna övertala den nya ägaren om att få köpa tillbaka henne.  

Usch, nu blev jag tårögd när jag skrev om henne! 

#1 Du blev tårögd att skiva om detta, jag vart tårögd att läsa detta! Är det någon som har en näsduk till oss??

#1, #2, jag skulle behöva en också, *snörvel* jätte fint!

Har vi bara en enda hedershund här hos oss? Vore så kul om det kom in flera inlägg. Annars blir det ju så lätt att utse 1-2  för pris.

#4 jag skickar nog in ett bidrag imorgon! =)

Så roligt :-) Vore ju så synd om det var bara ett bidrag, men ok det var ju ett jättefint bidrag, men kul om det kom fler in.

Nu vet jag inte om det räknas men jag skriver det i alla fall :)

Tiini har varit till ett demenshem med gamlingarna och hälsade på dem, visade upp sig och några trick hon kunde. Och som gamlingarna blev glada då de fick se och klappa en hund. Inte alla dagar de har fått se en hund på ett tag. Ska också snart åka dit igen :)

För min del har hon piggat upp hela mitt liv, har fått så mycket mera ork och energi att göra en massa saker. Och uppfyllde min största önskan som jag hafft sen jag var liten! En hund som verkligen är min hund och vill följa mej vart ja än går. Vet inte vad det skulle blivit av mej utan min Tiini :)

#7 åh gud vad roligt! Jag vill också åka med Dexter och hälsa på gamlingar, hur kom du på att göra det?

I mitt bidrag av hedershund tänker jag berätta om Ivan, som precis som Ronja är en vallhund. Ursprungligen kommer rasen från England där dem oftast vallade kor, men man vallade även får med dem och hade dem ibland också som grythundar.

Jag och Ivan var ute i skogen och han gick lös, allt var precis som vanligt. Han gick och nosade i marken och jag njöt av naturen, det var grönt ute och solen sken, det var sommar. Plötsligt springer Ivan iväg, jag ropar men han kommer inte. Jag såg att han försvann i en buske, det rörde sig där bakom. Väldigt förvånad blev jag när han kom ut igen, men inte ensam. Framför honom vallade han 3 fårtackor, han som aldrig vallat tidigare! Jag ser med häpna ögon hur han leder dem tre tackorna. Jag var helt ovetande om vad jag skulle göra i denna situation, och kommer inte riktigt ihåg hur just den promenaden slutade.

Men några dagar senare fick vi reda på att en bonde hade förlorat sina tre tackor och en bagge, men inte hade jag sett någon bagge i skogen? Vi ringde till bonden iallfall och berättade vart vi hade sett dem, jag tog med mig Ivan ut och visade bonden vart jag och Ivan hade träffat dem, han berömde Ivan för hans insats. Ivan hör något som varken jag eller bonden hann uppfatta, men vi ser att det rör sig längre in i skogen, och därifrån kom de tre tackorna, och baggen! Med stor lättnad tog bonden med sig fåren och jag och Ivan kunde gå hem igen, nöjda och belåtna!

Min Golden Retrivier är verkligen en hedershund som försvarade mig mot en främmande karl som överföll mig och slog omkull mig förra sommaren. Han bet och jagade iväg angriparen.

#8 min bror hade tidigare arbetat på detta ställe och på något vis började vi prata om hundar som hjälper gamla människor att rehabilitera, då kom jag direkt på att det skulle vara jättekul att åka med Tiini som är lugn och älskar allt och alla till ett sådant ställe. så jag tog min telefon och ringde så de blev jätte glada att man ville komma och visa upp sin hund.

Så ta kontakt du bara med ett ställe så får du säkert åka dit :) det är jätte kul då man får se gammla människor skina upp som en sol då de ser en hund :)

Hoppas det kommer flera fina inlägg in.

Är det inga mer herdershundar här inne på sajten? Det tror jag helt och fullt på att det gör. Så kom igen nu!

Pyret

Sedan jag var runt 10 år har jag velat ha hund. Jag bara drömde om att ha en alldeles egen hund att leka med, träna trix med och ut och gå med. Men jag fick inte skaffa hund för mina föräldrar. Jag fortsatte drömma…

År 2006 på våren bestämde vi oss för att skaffa hund igen, och vi började kika på raser, allt från Schäfer till bearded collie, grönlandshund till cavalier king charles spaniel. Til slut kom vi fram till att vi skulle ha en sheltie igen, och kort därefter tingade vi Frankie. Allt gick jättebra med Frankie, han växte upp till en ståtlig sheltiehane.

Sommaren 2007, en vackert solig dag, fann jag en annons om en sheltietik vid namn Pyret som sökte nytt hem. samma kväll ringde jag till säljaren, som redan fått massa samtal om henne men ingen han ville sälja henne till. Helst ville han att båda hundarna som skulle säljas fick komma till samma hem, men när jag berättade om att vi redan hade en sheltie på 1 år, då blev han mer ibntresserad av oss. Vi bestämde tillsammans att vi skulle åka och träffa Pyret, och Frankie skulle vara med för att vi skulle se hur de funkade ihop. Allt gick jättebra, och pyret fick flytta hem till oss.

När jag kollade upp Pyrets födelsedatum så såg jag att hon fötts det år jag var 10 år, år 2000. Alla dessa år jag längtat efter en hund, då visste jag inte att min framtida älskling redan var född! Jag tror att det var guds mening att jag skulle få denna underbara ängel, och det är precis vad hon är. Min ängel!  <3

Smälter totalt av allt fina ni skiver

Snart blir det dags att låsa denna tråd, hoppas verkligen på mer bidrag in.

ojojoj…. Denna tråd har jag helt glömt bort!  Får se om jag hinner skriva något bra innan tråden lås.

#18 Toppen, välkommen in med bidrag.

Min lilla sheltie Flisan är opererad 4 ggr första gången var i juli 2007 då hon opererades för patella på vänster bakben. Hon fick då tillbringa tre månader i bur. Efter de där tre månaderna så var benet bra men nästan genast så började höger bakben att krångla och det visade sig att hon hade patella på det benet oxå. Det blev operation igen men den här gången blev operationen misslyckad två gånger. Det innebär att  Flisan har opererats tre gånger från den 18 november till och med 4 februari. Trots att hon suttit i bur så har hon hållt humöret uppe och varit glad. Kan ju berätta att Flisan bara är 2 år så hon har fått sitta i bur stora delar av sin uppväxt!

#20 men stackars lilla tjej :( Hoppas hon blir bra nu så hon får springa fritt!

#21 Det verkar bra nu men hon får fortfarande sitta i bur på nätterna och gå långsamma koppel promenader. Så om allt går bra så får hon springa fritt och leka med sin syster Lexi till sommaren.

Denna tråd är nu låst, och juryn kommer att läsa igenom bidragen för att utse en vinnare.