Man glömmer aldrig en bortgången vän

Finner inga ord…

Vad fint ni har gjort med foto och tassavtryck, det syns hur älskad och saknad han är. Det är så tungt att mista sina älskade vovvar. Igår var det ett år sedan jag miste min Sheltiepojk och precis som för dig hjälper mina andra vovvar mig att klara av saknaden. Många säger att de ej vill skaffa ny hund för den som gått bort kan inte ersättas, men med en ny hund får man ju nya glada minnen och tomheten blir inte lika markant när man får fylla sin tid med ytterligare en vovve.

Kan bara instämma med föregående talarna här. Beklagar sorgen. Visst kan det lindra sorgen lite att skaffa sig en ny fyrfota vän, men för det så glömmer man inte de som gått bort.

Beklagar sorgen..

Jag vet hur svårt det är att mista en älskad vän, och jag vet även vilken otrolig sorg det är en lång tid efter. Min älskade Pyret gick bort för lite mer än en månad sedan på grund av njursvikt. Hon blev endast 8 år gammal, insjuknade akut och fick avlivas. Sorgen är obeskrivlig, varje kväll innan jag somnar gråter jag för att jag saknar henne så mycket. Trots att jag har en 3 åring kvar och även en liten valp som min familj hämtade förra helgen, finns Pyret så klart kvar här. Jag kan känna henne överallt! Jag kan se henne springa lycklig, jag kan se henne sova i korgen… Jag kan även höra hennes tassande steg. Det är en svår smärta som sitter i länge, men smärtan blir lättare att bära ju längre tid det går. Men kom ihåg, så länge man minns sin vän finns den ändå kvar hos en. Minnet lever kvar i hjärtat för alltid…

Kramar på dig, din hund var väldigt vacker… Det är så sorgligt att han fick lämna dig