Man kommer i håg de fina minnena.
Här får du ett litet bildspel som innefattar mycket fint

Alltid trist att förlora sin vän. Sorgen kan man nog aldrig kunna beskriva i ord.

Men som LeffeD sa, Minnerna är det finaste man har.

Många tankar till dig

#0 Ja det är så hemskt att förlora en kär vän, och för min del alldeles för tidigt, finns ingen som kan bli lika som min Lucky, och ja nu går  Stina och visar allt vackert som finns uppe i hundhimlen.

Var gosiga och kärleksfulla med era små ögonstenar nu, i morgon kan vara för sent.

Tårarna rinner forfarande och kommer att göra länge än. Han fattas mig och Dennis letar fortfarande, var är min kompis.

Jag beklagar sorgen

Min lilla Pyret fick somna in i Januari, hon fick akut njursvikt… Jag hoppas Pyret, Stina och Lucky träffats i himlen så de kan göra varandra sällskap och leka med varandra.

Våra älskade vänner lämnar oss aldrig, de finns alltid där fast man inte kan se dem.

Kramar

Beklagar sorgen. Verkligen

Beklagar sorgen…

Beklagar sorgen =(

Tack alla, Stina var min mycke speciella hund att från att återfått henne vid ca 3 års ålder en rädd troligtvis slagen utmärglad människorädd hund till att bli den goa männioälskande tös hon var , jag fick henne att åter tro på oss tvåbeningar o höll mitt löfte till henne att aldrig mera se en hundbur så vi fick många fina år ihop hon och flocken här

#8 Hur kan människor vara så grymma som det verkar att någon varit mot henne?  Tur att hon fick komma tillbaka till dig och få ett underbart hem.

Kramar

# 8 Vilken "solskenshistoria" ändå mitt i eländet.

Kan berätta om att min syrra tog hand om en katt för många år sedans som då var 2 år bara och hade ett liknande öde som din Stina haft. Den hade blivit misshandlad till tusen. Katten blev syrrans förtrogne och det var bara henne som katten tydde sig till och litade på. De fick 18 fina härliga år tillsammans och katten övervann sin rädsla för människor till sist innan hon somnade in efter att hennes njurar gav upp..