Tyvärr är det så att sheltien är en ras som ibland är väldigt skällig. Vissa hundar är skälligare än andra, ofta beror det på osäkerhet. Din hund är ju bara lite mer än ett halvår och jag tror det kan vara "spökåldern" som gör att hon skäller så mycket nu. I spökåldern blir hunden ofta skälligare mot saker och ljud som den egentligen är van vid, det är en del av mognadsprocessen. Varför hundar kommer in i spökåldern vet jag inte, men det som är bra är att den inte varar så länge. Nu är det ju inte säkert att det är spökåldern din hund är i nu, det kan ju faktiskt hända att ni fick en valp som helt enkelt är skälligare än genomsnittet. Jag har också en sån sheltie, han är över 1 år nu med skäller på väldigt mycket. Han skäller tex när man spelar munspel och när man gör bubbelvatten i en sodastreamer. Det är ljuden han reagerar på. Det verkar som det inte går att träna bort på honom, och då är det nog tyvärr så att vi kommer få leva med en skällig hund i kanske 15 år. Men som tur är överväger ju allt det positiva så att man står ut med honom. För han är ju helt underbar trots sina "brister". Älskar lilla Love ändå <3

Hoppas din hund "bara" är i spökåldern nu, då kommer förhoppningsvis endel av skällandet att försvinna så småning om. Mitt enda tips är att fortsätta miljöträna din valp så hon vänjer sig vid alla möjliga ljud och synupplevelser. Det är särskilt viktigt nu i spökåldern. Om hon är rädd för något, tex en lyktstolpe, så kan du gå fram till stolpen och visa din vovve att du minsann inte är rädd för den. Då kommer hon slappna av tillslut. Så var det med min Frankie, han var otroligt rädd för vägskyltar (till vägarbete) då han var i spökåldern. En kväll gick jag fram till vägskylten och klappade på den och sa till Frankie: - Se vad fin och snäll den är. Sedan dess har han aldrig varit rädd för skyltar längre.

Håller tummarna för att skällandet avtar!

//Starfall

Låter precis som Kajsa. Det har nog med åldern att göra. Tycker du att det är riktigt jobbigt kan du testa med att spruta lite vatten på henne, dem brukar tycka det är obehagligt men det är inte farligt.

Tack för svar Starfall! Oftast så blir hon faktiskt inte rädd för "saker" förutom hundar och småbarn i overaller… Det är mest ljud, men ibland skäller hon för ljudet och ibland så skäller hon inte för precis samma ljud =/ som "yngre" valp så skällde hon i princip ingenting, utan det har kommit nu på senare tid så att säga.

Jo då sprutar vatten på henne brukar jag göra inne ;)

Man är inte alls van vid det här skällandet så man vet inte riktigt va man ska göra imellanåt =/ har ju som sagt en snäll cocker som i princip aldrig låter något förutom då vi leker ;)

Men nåt som i alla fall ÄR bra, är om hon tycker nånting är obehagligt så kommer hon direkt till mig. (ömkar aldrig i onödan eller så). Men det känns tryggt att hon iaf väljer att komma till mig om nåt är jobbigt, att hon vill söka skydd hos mig.

#3  Ingen av hennes föräldrar är skälliga, jag tror nog att det mest är åldern.

Aktivera hunden mycket så att din hund blir trött kan hjälpa. Själv trodde jag min hund var stum tills han fyllde 1..

#5 tack för svar, men att öka aktiveringen tror jag inte hjälper. Är redan rätt aktiv med henne och skällande är nästan värre när hon är trött och hör ljud, eller ibland när hon bara antagligen tror att hon hör nåt.

#6 Hon låter precis som syrran sin!

Karisma här hemma har börjat att skälla ute på folk, då dom kommer med mössorna nedragna över hela huvudet. Då brakar hon igång så det ekar runt husen..

Det kan vi råda bot på. Jag kan spöka ut mig så hon får upptäcka att det är någon hon känner under som har godis!

Det är nog osäkerhet hon skäller för.. min kille är nyligen 2år fyllda och har extremt lätt till skall. Ännu mer under spökålder, som ju kommer och går under deras uppväxt inför att bli vuxna.

Han meddelar mig för minsta ljud han hör och eftersom vi bor i lägenhet så är det rätt många ljud. Han skäller på barn, plast som rör sig ute, eller främlingar… som sagt allt som gör han osäker, vilket är ganska mkt.

Att korrigera en osäker hund kan trigga rädslan, även utfall sker av osäkerhet och rädsla… så försök att avleda med godis i de situationer du vet hon brukar skälla. Ha nått extra mumsigt med dig.

Ställ er på avstånd och titta på det som normalt skrämmer. Jag kan ibland stå stilla lite utanför dagis, bara stå på avstånd och hålla mig lugn och inte så mkt prata med honom. Klappa heller inte en osäker eller rädd hund.

Inne kan du prova ett anti skallhalsband som sprayar vatten. Ta inte den med citrus då luktsinne kan påverkas. Vattenflaska från ica tex går ju med, men då får du springa omkring och vara på plats.

Ett tips också…. besvarar du när hon skäller? För hon uppfattar nog inte att du "skriker" nej tex, utan uppfattar nog mest att du besvarar det hon försökte tala om för dig, tex att grannen kom i trappen. Så nästa gång kommer hon ju skälla igen för hon vet att du lyssnar.

Jag tycker antiskallhalsbandet funkar BRA, det är dyrt dessvärre att fylla på tuben med refillerna. Men har man halsbandet och är villig att lägga pengarna på att få detta att funka, så kan man ha halsbandet hemma och annan lösning på promenaderna. För då korrigerar halsbandet på DIREKTEN och du slipper "bråka" med hunden tex, utan kan istället koncentrera dig på att ignorera hunden och ihop med halsbandets jobb och din ignorans, så kommer hunden sen att lära sig att det inte leder till nått att skälla för matte bryr sig inte tex. Hon kommer tröttna i längden alltså

Ett till tips…..

En websida som är väldigt bra och som har info om hur man kan göra med skällandet, rädslor osv osv, även se vilka perioder hunden går igenom då dne växer upp…

Ja allt detta kan du finna på valptips.se

Tack för svar druttizen!

Just nu så har jag nog testat det mesta, godis funkar BARA om hunden vi möter INTE skäller. Börjar den skälla så är det kört så att säga.

Och det jobbiga är att ibland skäller hon inte, och ibland gör hon det. För samma sak då. Det spelar inte heller någon roll om jag försöker få kontakt med henne, ge henne godis när jag har det, sprutar vatten eller om jag säger nej. Har hon bestämt sig för att skälla… ja… då är det så det blir =/

Jag börjar starkt fundera på anti-skäll…

Hjälper inte heller att ignorera!

Jag skulle inte sätta ett anti-skäll på en så pass ung hund. Jag skulle heller inte vilja korrigera den med vattensprutning om jag inte vore jäkligt säker på vad jag gör. Om det skulle vara så att hon skäller för att hon är osäker/rädd så lär en korrigering inte göra saken bättre.

Det är ju alltid svårt att ge råd när man inte sett hunden, hur den beter sig och vilka situationer som triggar igång skällandet.

Jag skulle heller inte ge henne godis för att hon ska vara tyst. Den enda du gör då är att belöna henne för att leva om. Belöna istället då hon är tyst (skäller hon och tystnar så räkna till typ tre och sen belöna).

Om hon blir mer skällig när hon är trött och ni har tränat mycket, så kanske ni ska ta det lite lugnt en period? Nu kommer jag inte riktigt ihåg hur gammal hon är, men om jag inte minns helt fel så är hon ganska ung?

men jag ger inte henne godis för att vara tyst…. jag ger henne godis när hon inte skäller och att jag gärna fått ögonkontakt med henne, men detta funkar bara ibland..

som sagt spelar ingen roll vad jag gör eller om jag inte gör nåt, hon skäller iaf.. och det är svårt att förhindra nånting också med tanke på att hon skäller ibland och ibland inte för samma ljud. t ex smäll i trapphusdörren. Finns liksom ingen riktig struktur.

Hon är definitivt inte rädd när hon skäller så det måste vara nåt annat.

nåja. får vänta att se om hon blir bättre.

Ja just när man HAR kontakt och avlett så belönar man DEN kontakten och då hunden har ryggen emot de mötande och du fångat dens kontakt..

Det är just det man får försöka isåfall.. hon är ju rätt ung så att du är JÄTTE ROLIG, kan det hjälpa?

håller med #14, som jag också skrev, att korrigerar man en rädd och osäkerhund så kan det istället bli motsatt effekt och göra hunden osäkrare med tiden istället.

En till viktig grej är att försöka hindra det hela INNAN det bryter ut. För om du försöker handskas med det när det håller på så är det hopplöst, bara att gå från platsen typ.. Det är INNAN man ska jobba på. Tex avleda genom att gå lite vid sidan om, så man inte är för nära de mötande, för det kan va läskigt. Och på avstånd försöka ha uppmärksamhet.. be den göra nått trick, be den ligga ner och när hon gör det så är du jätteglad i ditt berömmande.

Är inte så haj på tikarna än, men hanar hamnar ju i könsmognad runt 6 månader. Den stora könsmognaden bryter ut då och beteende ändras mkt.

Känns som det mkt är hennes ålder..
Hur aktiva är ni förresten också? Valpkurs kan vara tryggt att gå..
Får hon använda huvudet nått, eller inte alls?

tyvärr svårt att bryta nåt innan det börjar då det inte alltid är samma saker… när det gäller hundmöten så spelar det Ingen som helst roll om jag försöker avleda henne och bryta innan, börjar den andra hunden skälla så är det i stort sätt kört.

valpkurs tänker jag inte gå, då jag prioriterar andra kurser nu i vår. har inte råd med allt för många kurser.

Som jag har skrivit tidigare i denna tråd så ÄR jag aktiv med henne. Jag tycker det är lagom det jag gör med henne då jag inte vill göra för mycket och inte för lite.
För att slippa tjata om det så tar vi det här: jag kör mycket balans med henne, kroppskontroll, mycket tricks, vi har börjat med slalomen i agility och det blir en del godissök och miljöträning.

Men som sagt vi får låta tiden gå och se om det blir bättre så får jag försöka stå ut under tiden.

oki, ja har inte vart inne här på länge förän typ idag då jag försöker ta igen mig lite.. tänkte för man kan ju göra för MKT, men också för lite, så kan gå åt två håll..

Mkt kommer med åldern som jag tror en del faktiskt, å när jag hade problem med Wilmer i den åldern och tog upp det på brukshundsklubben (då han gick valpkurs), så skrattade han lite å sa "jaaa duu… vänta tills han kommer i 2-års åldern, för den tiden är VÄRRE" ..sen log han lite och mkt mer fick jag inte veta, än att jag skulle fortsätta lite som jag gör så kommer det med tiden bara