En ny valp ska man nog inte lämna ensam tycker jag, bl.a. för att man inte kan rasta bara sådär nån gång utan hyålla uppsikt när valpen tänker börja kissa o snabbt ut då!

Vi började ensamträna Turbo när han var 4-5 månader och rumsren. I början var vi inte ens borta utan bara i rummet brevid med stängd dörr. Först vid 6-7 månader var han ensam 3+ timmar.

Skulle inte lämna en liten valp ensam i början. Planera in valpköpet i samband med semester :)

Okej..

Dessvärre har inte jag inte någon semester då jag bara jobbar 3 dagar i veckan. Min sk. semester är max 2,5 vecka mitt i sommaren och that´s it..  

Jag har pratat med lite olika personer och en del har tydligen lämnat själv med åsikten att dom kommer bli ensamma när man jobbar i alla fall och en del har satt in på hunddagis de dagar man jobbar.

Och det skulle ju fungera, men hunddagis alltså. Det blir ju ca 6 dagar i månaden som vi kommer behöva hjälp. Resten är jag ju faktiskt hemma hela dagarna och det blir max 2-3 timmar själv när jag och min man går om varandra. Det kan ju hända att det är en lösning att ta till hunddagis de dagarna det inte fungerar? Någon som har erfarenhet utav det?

Hunddagis tar i regel inte emot små valpar, vilket jag tycker är riktigt bra. En valp behöver trygghet och inte stressen som blir på ett hunddagis.

Om vi tar och tittar vad SJVs regler säger: 10 § Hundvalpar under 4 månader får endast lämnas helt ensamma kortare stunder.

När det gäller en vuxen hund så är deras rekommendation att den måste få komma ut o rastas minst var sjätte timme, oftare om det är en valp.

Jag skulle inte börja lämna en valp det första jag gjorde. Hade det funnits möjlighet att lämna valpen hos en väldigt pålitlig människa så hade jag kunnat tänka mig att göra det. Men absolut inte de första veckorna. Bara rumsrenheten är något som oftast tar tid och är väldigt krävande. Att då ha x antal timmar där valpen kan springa runt och göra fel (när man har valp så rastar man den typ tusen gånger om dagen), är inte någon hjälp.

Det har vi också funderat på, dvs. att lämna den de 6 ggr i månaden till en vän till oss. Men hon visste inte om hon skulle klara av en valp.

Det som gör oss osäkra är ju just om en valp skulle kunna komma till oss eftersom jag jobbar dagar och likaså min man. Nu är valpen jag tittat på lite äldre ca 3 månader, men det är klart att jag undrar om det inte är bättre med en omplacering av en lite äldre hund.

Det som vi känner angående valp är att det skulle kännas bättre att ha en hund från "scratch" s.a.s så att den inte har ett bagage som gör att det kraschar här hemma. Om t.ex. den inte alls fungerar med våra katter eller om den skulle vara rädd för barnen och bita.

Vi är ju väldigt tydliga med barnen vad som är okej med en hund, inte vara för nära, låta den sova och äta själv osv. men det kan ju ibland vara svårt för en 3 & 4 åring att förstå. Det kan ju självklart hända med en valp som man har från början också, jag säger ingenting om det. Jag är mer rädd att en omplacering kanske omplaceras utav en orsak?

Och tanken att en omplacering kanske omplaceras utav en orsak är just min mans tidigare hund, en boxer iofs, som bet, kunde aldrig vara själv, inte rumsren, agressiv mot andra hundar och som tillslut bet hans barn.

Är kanske ett skräckexempel, men han fick tillslut ge upp försöken att arbeta bort det och fick ta bort henne 4 år gammal efter 2 års försök.

Det är väldigt noga med att ni är tydliga med barnen att det inte är okej att jaga, skrämma eller störa valpen när den äter eller sover. Jag har inga barn själv, men syskonbarn som är i åldrarna 1½-5 år och där är jag supernoga med att vara tydlig med vad som är tillåtet/inte tillåtet. Dom tycker säkert det är jättetrist att inte få härja fritt, mata med godis, klappa när hon sover etc. Sen får man självfallet göra sina egna regler om vad som är tillåtet och inte tillåtet.

Ska ni ta en omplacering så välj hund noga och ha den på prov först (minst en månad). Många, men inte alla, omplaceringar kan vara lite besvärliga av olika grad. Som sagt, de har ett bagage med sig och en del hundar kan tex ha tränats med metoder som kan vara jobbiga att skaka av sig.

Det finns många trygga individer som blir omplacerade av andra anledningar än aggressivitet.

Kolla upp framtida hundvakter ordentligt, många blir onödigt låsta bara för att dem har hund, det är inte kul att ha en hund och inte kan gå bort eller resa bort.

Vare sig ni ska köpa valp eller lite äldre hund, se till att ni verkligen har tid för den nya hunden, och speciellt i början!

#7 Det hade jag inte tänkt på, att man kan få ta på prov. :)
Vi är otroligt noga med att barnen inte får vara för nära, störa hunden etc. och det var något som vi påpekade jämt när vi hade dobermann hanen. Vi fick ta bort honom för ett par månader sen, pga. att han var gammal och blev sjuk, och barnen klängde ju inte på honom. Jag tänker främst på korta obevakade ögonblick så det inte händer något. Det är väl lite nyhetens behag att dom vill klappa och vara nära kan jag tänka på mig, men dom gör ju inte djur illa. Har både kaniner, marsvin och katt som dom inte gjort illa. Är väl kanske jag som är harig! ;)

#8 Jo, det är klart. Det som vi är oroliga för är att ta hem en hund med "dåligt" bagage. Bagage har ju omplaceringar oavsett om det är bra eller dåliga. :)

Det handlar om 6 dagar i månaden(3dgr varannan vecka) som jag jobbar dag, resterande arbetspass är kväll. Så jag är mer eller mindre hemma varje dag utöver de 6 dagarna. Så tid tycker jag faktiskt att vi har. Det är eventuellt de dagarna som jag jobbar kväll som det bli ett ensamglapp på 2-3 timmar innan min man kommer hem. Då vi bor på samma gård som min mormor så är det ingen omöjlighet att hon hinner hem innan och tar hunden så den slipper vara ensam.

Vi har valt en mindre hundras eftersom det inte innebär att vi blir låsta, då vi kan ha med den på semestern på gotland i 2 v eller vart vi än är. Vi kommer inte känna oss låsta på samma sätt som när vi hade en stor hund som vi inte kunde ta med oss på samma sätt. Vi reser utomlands otroligt lite och de få gånger vi eventuellt skulle resa har vi garanterat hundvakt.

Fast en ullig liten valp är svår att låta bli, speciellt eftersom valpen oftast är mitt i smeten också :) Det var sååå jobbigt tyckte ungarna när de inte fick hålla på o krama o lyfta i henne :)

Jo vissligen. Men dom är lite rädda för hundar, så jag tror inte det är ett nämnvärt stort problem. Dom lyfter inte katterna eller kattungarna vi haft och förklarar man för dom att dom får sitta på golvet och klappa så är det nog inte några stora problem.

Det finns flera omplaceringsstall runt om i landet. Man kan ofta få bli volotär hos dem. Hjälpa till med hundarna med träning, promenader m m. Då kan man bekanta sig med hundarna hos dem och kanske hitta sin kompis också som man sedan tar hand om.

Många är volontärer på hundstall då de har svårt att ha en egen hund men gärna hålla på med hundar i alla fall.