Jag skulle försöka styra upp lekarna så mycket som möjligt. Det finns ingen anledning för hundarna att leka ifall han blir "spak" av det. Går det inte att bägge hundarna är lösa utan att leka, så skulle jag ha en hund kopplad medan den andra får rejsa (och självfallet byta efter en stund). Man ska ju också vara medveten om att en stor hund kan göra skada på en mindre hund, även om det inte är med mening. Nu vet jag iofs inte hur stor din andra hund är, men det kan vara något att tänka på iallafall :) Sen kan det ju också hända att han tinar upp efter ett tag, men det är så att en del hundar inte tycker om att leka med andra hundar som är väldigt fysiska i sina lekar. Speciellt inte om det är en rejäl storleksskillnad.

Hon väger 36 kg och han 13.
Men grejen är också att jag tror han tycker om att springa ifrån henne ibland för sen när hon lugnat sig så går han tillbaka dit och börjar dra henne i öronen :)

Självklart kan en hund springa ifrån en annan som lek, men det är ju skillnad ifall de flyr från den andra hunden eller ifall de leker "jaktlekar". Men när det är en så pass stor viktskillnad så skulle jag vara försiktig med att låta de leka hårdhänt med varandra, speciellt ifall tiken är väldigt fysisk av sig.

Ja, men jag märker ju att han är lite försiktig eftersom han knappt vågar närma sig när de är lösa på promenaden om hon är hos mig. Hon brukar jaga bort honom eller om hon vallar in honom vet jag inte för hon har border collie i sig.

Det är där jag märker det mest. Vet inte om hon skyddar mig lite eller så, vill ha mig för sig själv.

Ser dem ju alltid när de leker och säger ifrån ifall hon blir för mycket.

Det där var jag ute efter i början med katten och i början med mammas valp. Att min sheltie lekte för hårt å skulle ta alla leksaker tex.

Jag dämpade den som var tuff och försökte locka fram den som var försiktig. Man kan få lägga sig i om den ena inte försvarar sig osv.
Så försök att lägg dig i så den tuffa dämpar sig, så kommer dom snart att växa ihop ska du se

Jag kunde be min sheltie att lägga sig ner på avstånd medan den försiktiga hunden leker lite, så dom vänjer sig vid att vara nära men på lugnt sätt. Sen när dom ska busa eller så, då får man lägga sig i genom att dämpa den tuffa som sagt.
Kanske be den tuffa att avbryta leken och gå och lägga sig en stund, så får den se på under tiden den försiktiga leker. Sen när den e lugn igen så kan man försöka .. ja du förstår nog hur ja menar

Det är en rejäl skillnad på dina två vovvar. Även en trygg och cool sheltie kan bli nervös av en aldrig så trevlig men entusiastisk kompis. En av mina tjejer är väldigt framåt och trygg men lägger sig direkt när det kommer en alltför framåt vovve som är större. Det är där man som ägare måste agera.

Jag vet inte om du tänkt på det men ofta när två hundar springer och leker kommer ofta en tredje och går emellan… Det är inte bara fråga om avundsjuka. I hundvärlden ses leken som en möjlighet till att bråk kan starta och då lägger sig en annan i flocken i och skiljer de båda åt så att allting blir lugnare igen.

Som ägare måste vi ta den platsen ibland. Speciellt när vi ser att en av hundarna blir nervös och rädd. I min värld tycker jag lite att jag som matte är skyldig att se till att min hund känner sig lugn och trygg. Oavsett om det är en av mina andra hundar - eller katter - som gör den otrygg. Jag jobbar på samma sätt med katterna. Jag lägger mig i och lever rövare men ser samtidigt till att "bråkstaken" får sin tid också men förstår att vissa saker FÅR man INTE göra….

Tricket är att alltid vara koncentrerad på vad som händer och bryta INNAN det bryter ut på allvar. Vid första tecken på att "Nu börjar det eventuellt kännas lite nervöst" skruvar man ner tempot och ger hundarna något att göra som får dem att jobba med dig istället för att härja med varandra.

Må så gott och trevlig Valborg!