Jag kulle aldrig stödja det, även om det kanske var en "olycka". Det finns så många bra valpar, ta en annan! Man vet aldrig om man skälv blir intresserad av tävling eller avel där det krävs en frisk hund.

uppfödaren hade först tänkt behålla henne och använda henne i avel och utställning, men när hon fick reda på att hon hade clobom ville hon inte ha kvar henne.

Till mig säger hon att det kommer inte att märkas att hon har sjukdomen. men när jag läser om det så kan det bli riktigt illa.

Någon som har erfarenhet av sjukdomen?

Jag har tyvärr ingen "praktisk" erfarenhet, mer än det som går att läsa. Hoppas någon annan kan ge dig ett bra svar!

Jag har för lite kunskap om colobom för att svara bra men hänvisar till den här artikeln/tråden: http://sheltie.ifokus.se/articles/4d716eddb9cb46222707c7df-ogonsjukdomar-hos-sheltien#articles-1

Väldigt svårt faktiskt, Colobom är ju en typ av CEA precis som CRD. Men Colobom är alvarligare och kan i vissa fall leda till näthinneavlossning och hunden kan bli blind. Men den kan också leva ett långt symtomfritt liv.

Men samtidigt är det svårt, jag tror ju att alla uppfödare avlar för att få fram friska hundar fast att vissa parningar jag ser (framförallt på Sheltie och deras ögon) förvånar mig stort. I många fall är föräldrarna lysta UA både som valpar och vuxna men dom har lämnat någon typ sv CEA tidigare (anlagsbärare) och ändå parar man, och det tycks nästan som många uppfödare blir förvånade när valparna sedan får CEA. Tyvärr är det kanske okunskap om genetik som ligger bakom. Jag hoppas då det inte bara att det är ren nonchalans.

Men så kommer man till det svåra, hur väl man en kollar upp linjerna och hur mycket man en läst på om genetik så får även den mest försiktiga uppfödaren ibland valpar med fel. Och på en ras som sheltie där så många % av alla hundar har eller bär CEA så är det verkligen jätte svårt att undvika.

Så vad gör man då, när man varit så försiktig man bara kan och tycker man kollat upp och detta "borde" vara en säker parning och det trotts allt när man lyser dom innan leverans finns det en valp med Colobom tex. eller kanske CRD… Hur gör ni som är uppfödare? Alla vet ju att ingen uppfödare har möjlighet att behålla alla valpar man får och i många fall är det ju flera valpar i samma kull som är drabbade när man väl åker på det. Skall man avliva dom sjuka valparna? sälja dom biligare? Ge bort dom? En otroligt svår fråga.

Hur tror jag att jag själv skulle göra om jag hamnade i den situationen…

Om jag fick en valpkull där det fanns en valp med Colobom och en med CRD tex. Tror jag, att jag skulle sälja valpen med CRD till reduserat pris kanske 15% eller något sådant (samma med krypt hund) och informera att jag inte vill att den skall gå i avel, då jag inte tycker man skall avla på en hund med CRD oavsätt grad, och det finns faktiskt många som inte har något intresse alls att använda sin hund i avel. Hunden med Colobom skulle få hamna hos någon som ville ha sällskapshund enbart, och även den skulle naturligtvis säljas med kraftigt reduserat pris, kanse den kostnaden som valpen har kostat mig under tiden jag haft den vilket ungefär kanske är 2-3000:- Beroende på parningsavgift osv. (då räknar jag ju bara valpen i som individ, inte meritering av tiken, hälsoundersökningar, resa till hanhund, språngavgift och alla andra kostnader som det går på runt omkring att ha en valpkull) Men ännu hellre skulle jag nog skänka bort den till någon bekant som vet hur läget ligget till.

Riktigt svårt faktiskt, hur gör ni som är Sheltie uppfödare om det skulle hända er? För det kan hända alla.

Hinner bara svara lite som hastigast #5 (fast jag såg att det blev rätt så långt ändå nu:)) och hoppas att andra uppfödare också kan svara. Har tyvärr inte nåt bra svar att ge TS, det är ett jättesvårt val. Jag har avelsintresse och då hade jag inte köpt en valp med colobom, men den kan ju som sagt fungera jättebra i alla andra avseenden, såväl tävlingsmässigt som träning, sällskap etc.

CRD är allt för vanligt för att kunna utesluta ur avel, och att utesluta hundar som själva är fria men lämnat CRD skulle ju bli än mer snävt avelsmässigt. Avelsbasen skulle bli väldigt, väldigt liten. Det finns också ett mörkertal på hundar som ej är ögonlysta som valpar där ju CRD kanske skulle ha synts, fastän det ej syns senare. Även om de flesta svenska hundar ögonlyses som valpar så är det inte säkert att t.ex importer är det och det vore ju inte heller bra att utestluta utländskt material.

Exakta andelen som har CRD kan jag tyvärr inte se just nu då avelsdata tillfälligt är stängt. 20-30% gissar jag på. Med tanke på i vilken grad CRD enligt ögonspecialister påverkar hundarna så finns andra hälsoproblem som känns mycket viktigare (enligt mig) där hunden blir påverkad, och jag litar på att rasklubben har mest info kring detta med CRD i vår ras och följer deras råd och policy att ej para två hundar med CRD. Men jag gör absolut min läxa och kollar vad föräldrarna lämnat innan och vad som finns i linjerna och kikar inte enbart på föräldrarna själva.

Jag har aldrig hört om någon uppfödare som sålt sheltie med CRD för reducerat pris. Har nån annan hört det? Det anses inte vara en defekt i den bemärkelsen, mig veterligen. Colobom har jag ingen erfarenhet, men jag skulle i dagsläget om det uppstod sälja med ett avdrag på 15% såsom kennelklubben rekommenderar när man gör avdrag.

Lite OT kanske (ber TS om ursäkt för detta) crd är för oss mätbart då vi ögonlyser, och det finns ju numer fler mätbara saker via dna-tester (MDR-1, von Willebrandt, CEA och säkerligen fler sen) som säger mer om hunden är bärare eller ej. Jag tror att vi riskerar att fokusera för mycket på vissa saker om vi ser till enbart det som är mätbart hos oss (dna-testerna görs ej i Sverige än vad jag vet). Så om man gör dna-tester och det visar att hunden är bärare av något så kan man ju då försöka hitta en avelspartner som inte är bärare, istället för att utesluta den ur avel. För annars har vi snart inte något kvar att avla på. Det är jag ganska övertygad om. Kanske lite flummigt och lösryckt, men jag har lite bråttom just nu.

/emma93

Tack för svaren! Nu har jag iallafall tingat en (frisk) valp! är överlycklig!!

Förstår att man inte kan ta ur alla bärare ur avel, men tycker endå att dom ca 25% av hundar som har CEA borde man kunna ta ut, alla deras valpar som inte får CEA kommer i sin tur bara genen. Som uppfödare borde du kunna bibehålla rätten att välja valp först när dom är ögonlysta så du ser till att behålla den valpen som är fri och uppfödare som är intresserade av att köpa en valp borde kunna hitta en valp som är fri. Hade varit intressant få en % på hur många av alla valpar som föds varje år som går i avel, kan aldrig tänka mig det är 75% inte ens 50% skulle jag gissa. Vilket innebär att man borde kunna utan att minska aveln ta bort dom 25% som har CEA.

Sedan som jag sett det är det väldigt vanligt med matadoravel av vissa hanar varav många av dom är CEA bärare eller har CEA, man kanske skulle börja begränsa aveln på CEA bärare något så dom inte får tex 100 valpar, för ingen hane hjälper ju aveln eller avelsbasen genom att få 100 valpar.

Jag säger bara vad jag tycker, och jag tycker inte att man skall avla på hundar som har CEA och jag tycker inte man skall avla två kända bärare med varandra. Helt enkelt att man skall så noga man bara kan försöka undvika få fram hundar med CEA oavsätt grad, för CEA ger är också Colobom.

Jag har själv en BC hane som används i avel som är CEA bärare genom DNA test, jag ser inga problem låna ut han till tikar jag gillar om också dom är DNA testade och måste då vara Normala. För att ta bort risken att producera valpar med CEA, men jag är också medveten om att 50% av hans valpar i sin tur är bärare. När han fick en kull men min tik DNA testade jag hela kullen för att veta vad dom var, turen var dock inte på min sida 6 bärare och 2 fria, och så är det med genetik. Så jag ser inga problem använda CEA bärare men önskar man använde dom med större försiktighet för att undvika få CEA, visst man kan inte göra allt men man kan göra sitt bästa. Ibland blir det fel i alla fall, men så är det tyvärr och går inte göra något åt.

Vet inte varför det inte DNA testas i Sverige, det finns ju ett test i USA (optigen.com) anses till det inte tillförlitligt?

Min valps pappa är DNA fri genom DNA test, hos optigen. Jag valde dock också ögonlysa min valp så fort jag köpt henne för att vara på "säkra" sidan då jag förstått att DNA tester inte riktigt "gillas" i sverige.

Min sheltie Hugo har colobom, han är idag 3,5år gammal och vi har inte märkt något av det alls än. Har ögonlyst honom 2 gånger sedan jag köpte honom för att se om det blivit någon skillnad på colobomet. Skillnad har det blivit, men vi märker absolut ingenting på Hugo, ibland ser han nästan lite för bra..

#10 Jag får återkomma lite senare då jag är påväg strax. :) Jag förstår hur du tänker och hur du menar. I den bästa av världar skulle jag också vilja gallra ut på det sätt du föreslår, men vi har inte "råd" med det i dagsläget tycker jag. Vi skulle tappa så oerhört mycket av avelsbasen.

Garanterat så  vill uppfödarna spara valpar med ua på ögonen framför valpar med crd, men ögonlysningen är ju bara en av alla saker som skall vägas in när man sparar en valp. En sheltiekull är sällan så stor att man har jättemånga att välja på, och det är så mycket som skall stämma inför avel.

Nu är jag inget mattegeni, men att sortera bort 25% plus samtliga föräldrar ur avel skulle vara ert mycket hårt slag för den genteiska mångfalden. Jag tror snarare matadoraveln skulle öka och alla skulle använda de som var sk genetiskt fria. Och så kvarstår ändå frågan hur man skulle kunna ställa krav på ögonlysningen som valp (när inga krav nu finns) och hur man hanterar hundar som fått olika diagnoser hos olika ögonlysare.

Procentsatser för hund många svenskfödda hundar som går i avel finns, och finns även redovisat på sssk's sida. Jag får kika var nånstans senare. Sammanfattningsvis anser rasklubben att det skulle vara bättre för avelsbasen att fler svenskfödda hanar används i aveln, än vad som nu görs, att man inte låter hunden avelsdebutera alltför ung och att man gärna avlar på äldre herrar. Jag vet att det finns fler som skriver/läser här som är bra insatta i den statistik som finns och vilken avelstrategi som fastslogs. Vore jätteglad om någon skrev då jag har mycket i dagarna.

Ang gentesten så är de ej officiella i Sverige och även om vi då kan göra dem och sända in dem till t.ex Laboklin så är de ej officiella. Jag har t.ex MDR-1-testat mina. Dels finns det ju olika sätt att testa olika saker, med blod eller saliv och jag tror att det saknas en fastställd standard för att kunna se dem som officiella. Och så skulle det ju också kräva omfattande administration.

Jag har heller inte hört talas om att valpar med CRD till reducerat pris.

Sedan angående avel med CRD så om båda föräldrarna är lysta friska  och på ska vi säga 3 kullar så kommer en valp med CRD så är det nog enligt mej lite väl tufft att ta alla dessa inblandade individer (alltså föräldrarna och alla avkommor ur aveln). Jag är dock helt inne på den linjen att man inte avlar med CRD, dock så ännu i dessa dagar så kan man inte så mycket åt anlagsbärare.
Gentester är ännu väldigt ovanliga och framförallt väldigt dyra och även hos oss ganska svåra att få tid till.

Jag försöker då jag letar lämplig hane åt min tik att se att hanen är lyst u.a och kollar hur det ser ut i hans stamtavla. Sedan kollar jag om han har avkommor och isåfall om där finns ögonsjukdom så kollar jag även upp tiken som han blivit parad med om denna i sin tur har ögonsjukdomar i släktet.

Det jag nu till en början gärna skulle se så är att alla med konstaterad CRD skulle helst inte användas alls i avel, men för att ännu ha en liten större bredd på avelsdjuren så iallafall inte användas lika mycket, dvs få en gräns på hur många valpar de får ta med en CRD lyst hund.

Men precis som emma93 skriver så är jag oxå rädd att matadoraveln blir betydligt värre än den redan är om man börjar sålla kraftigt i avelsutbudet. För situationen ser ju tyvärr precis lika ut här i Finland och efter vad jag har sett och hört så är det nog lika i de flesta andra länder oxå.
Att man har lindrig CRD på sin hund aveln så kan jag ännu godkänna, men att använda någon annan form av CEA så går för långt om jag får säga min ärliga mening, alla andra former (t.ex kraftig CRD, colobom osv) är redan såpass hälsohotande sjukdomar att man inte borde avla vidare på dem.

Jag hoppas ju att fler uppfödare ska börja tänka lite längre och försöka få bort dessa ögonsjukdomar , men som individ kan man bara försöka göra sitt bästa och sträva efter att försöka hålla rasen så frisk som möjligt.

En ursäkt till TS för att vi kapade tråden med dessa funderingar!