Om mentaliteten
Jag tänkte passa på att fråga er om hur ni upplever shelties mentalitet med tanke på homogenitet- alltså: tycker ni att shelties kan vara lite alla möjliga typer av hundar eller brukar det finnas en "à la standard mall" när man tittar på mentaliteten?
Jag har själv ägt vad jag ser som en avvart då han (förutom att han blev monsterstor) var otroligt miljöstark, självständig, kaxig och obrydd mot allting. Nu äger jag däremot en förarvek, mild tös som är skottfast/ljudsäker men ibland fundersam på ex. okända hundar eller människor som beter sig konstigt. Den senare ser jag mer som en standard sheltie men jag undrar om inte min uppfattning kanske avviker?
Hur är era hundar och hur uppfattar ni rasen? Finns det något ni önskar förbättring på? Om det finns en standardmall: är den bra enligt erat tycke? Tycker ni att rasen borde vara mera homogen i avseende av mentalitet?
Jag vet nämligen att det finns diskussioner om att sheltien borde bli något som kan liknas närmare border collien eller dito brukshund i mentalitet, alltså avlar vissa med det målet. Därav lär det finnas en spridning i mentalitet, men det vore kul att få en uppfattning från er om det verkligen stämmer hos de hundar ni ägt/mött! :)
Inbäddat innehåll kan använda tredjepartscookies och spårningsskript.
Av de Shelties jag mött, vilket än inte är så många, så finns det ganska individer med skillda mentaliteter.
Min egen (som också är en stor kille) är otroligt miljöstark, frammåt och självständig. Orädd och tycker om att vara med oavsett vad som händer. Han kan reagera på plötsliga ljud men inte av rädsla utan av överraskningen i att ljudet kom. Han tycker om att träffa nya människor men rusar inte fram utan tar sin tid att checka in folk. Har han bara träffat personen en gång innan så kan han däremot springa fram då denna redan är "godkänd". Han är mer skeptisk mot killar än tjejer (vilket jag har fått hört är otroligt vanligt inom rasen). Han älskar andra hundar oavsett ras, storlek eller kön och förstår inte alltid varför den andra hunden inte vill vara med och leka. Han har inte heller några problem med att byta förare utan älskar att jobba i alla situationer och för alla människor omkring honom (även om matte alltid är bäst då han kan släppa allt om jag ropar eller ber om något) Kort och gott så älskar han livet i allmännhet!
Kan tillägga att jag fått fina kommentarer om hans fina mentalitet och underbara sätt! Han har tom lyckas få en kompis bekanta att vilja skaffa en sheltie framöver (som bara hört negativt om rasens mentalitet)…!!
En bekant till familjen har två shelties varav den äldre är mer säker och självständig medans den yngre är mer pipig/pratig och osäker. Men känner dem inte tillräckligt för att göra en vidare bedömning av rasen utav de två individerna.
Starta ny diskussion