Hur gammal är din hund? Är han månne på kommande in i trotsåldern?

Jag skulle nog ha gjort så att om han inte vill sätta sej ner så skulle jag ha mjukt lagt handen på baken och på nytt sagt sitt och visat att trots att jag inte har godis förväntar jag mej att du ska lyda. Då han satt sej ner så mycket positiv beröm. På så vis är man inte elak utan visar bara att nu vill jag du ska lyda.

jag försökte det men han vägrade ändå

han är 6,5 månad när är trotsåldern?

Låter som om det är i rätt ålder för att vara trotsen. Det är bara att fortsätta träna och inte ge med sej. Har du sagt sitt så ska han sitta före han får göra något annat. Lycka till! Hoppas hans trots går snabbt förbi!

Jag ber i förväg om ursäkt för monster texten. Läs det i portioner. Annars kommer ögonen att börja blöda 

"Jag välte ner honom på sidan och sa bra när han låg ner."

Får jag fråga vad du hade tänkt att uppnå med detta? Vad tycker du att hunden kan lära sig av du gör detta? Vad betydde detta för hunden i samband med att han ska sätta sig?

Det jag skriver ovan är inte menat på ett elakt sätt utan det är frågor som ska få dig att fundera! Om du har en hund som inte gör som du vill så måste du fråga dig dels varför hunden inte gör som du kommenderat och dels vad dina handlingar berättar för hunden.

Innan du känner att hunden inte gör si och så för att du inte är ledaren så bör du först fråga dig om den kan vara något som stört hunden under momentet eller om det var ett högt krav från din sida (säg ex. att det fanns hundar i närheten eller någon god doft och ni har inte tränat ordentligt på lydnaden vilket kan göra kommandot till ett för högt krav just då fast han hemma kan det perfekt). Är svaret att det inte alls var ett för högt krav, hunden borde kunna detta då ni har tränat det massor med gånger så går det alltså vidare till trots.

Då är frågan om trotset kommer för att du inte är tydlig nog om konsekvenserna. Det handlar inte om att hunden ska se dig som en flockledare utan hunden ska kunna förstå vad dina kommandon faktiskt innebär. Hundar är mycket själviska varelser egentligen, PRECIS som vi människor. De gör inget som inte gynnar dem. Din hund kommer aldrig att lyda dig för att du är ledaren- det finns inte i hans huvud, varför skulle han göra det? Han vinner inte ett skvatt på att lyssna på dig "bara för att"- däremot kommer han att lyda dig beroende på vilka konsekvenser som finns om han gör eller inte gör det du bett om. Dina kommandon ska ha nog med motivation för att han ska vilja göra dem. För en unghund behövs vääääldigt mycket motivation! Hur man får motivationen kan man göra på olika vis: du kan bestraffa eller belöna. Bestraffar du hunden så finns det kriterier för hur bestraffningen ska utföras: att lägga hunden på sidan och berömma honom när han lagt sig när du kommenderat sitt: hur tror du hunden uppfattar detta? Vad lär han sig av din bestraffning? Lär han sig att sitta? Kan han koppla det till att du sa sitt men han lyssnade inte = konsekvens? Eftersom han inte satt sig efter den korrigeringen så valde du uppenbarligen inte rätt typ av bestraffning för tillfället. Då hade det kanske funkat bättre att ge honom en bestraffning som är "snabbare"- det tar för lång tid trycka ned hunden = den hinner glömma vad den gjort fel. Då är koppelryck, tryck, nyp etc. ett bättre (??) val. Att trycka ned hunden på backen kan dessutom göra dig till en stor bov i hans ögon. Sen när han väl satt sig- är den belöningen du ger sen (berömma) bra nog? Har du gjort det till en bra belöning eller förväntar du dig bara att han tycker att det ska vara kul att du berömmer?

Allting handlar om konsekvenser egentligen. Men då är ju frågan om du vill ha en relation med din hund där du måste nypa, rycka och skälla för att han inte lyssnar? Eller vill du ha ett förhållande där han VILL lyda dig för att det är kul? Han är ung, din hund och i den åldern när de trotsar så behöver man förstärkning.  Då får du ju bestämma dig vilken typ av förstärkning du behöver- antingen så bestraffar du honom eller så har du med dig godis.

Jag har valt att vara så positivt jag kan med mina hundar, så långt det går. Jag har använt mig av godis mycket när de är små och sedan, när man nått en mer mogen ålder och pallar fler störningsmoment, så börjar man fasa ut godiset. Inga av mina hundar behöver godis när jag säger till fast jag använt det flitigt när de var små. Så det handlar ju inte om att hundarna inte lyssnar på mig för att jag har godis utan det handlar om att jag har LÄRT dem vad jag vill, MOTIVERAT varför de ska göra det och sedan upprepat tills de lärt sig att det lönar sig att lyssna. Att det är meningen att lyssna. Det viktigaste är att aldrig överutmana hundarna när de är så unga som din är- för då får man ju dessa konflikter. Din hund kanske inte är mogen än att vara lös utan att ha godis som hjälpmedel. Men det innebär inte att du kommer att behöva mata honom med godis resten av livet- men i slyngelåldern så behövs det, eller bestraffning. Se inte det som något negativt att han ännu inte kan lyda dig utan den motivationen- han är fortfarande barnet. Han är döv, blind och omdömeslös när det passar honom! Som hundägare så har du i princip en tonåring som frågar dig hela tiden "varför då?"- du ska kunna genom ett bra svar på detta.Och tänk på att varje gång du utmanar honom såhär utan att kunna motivera för honom varför han ska göra något så förlorar du rejält. Därför ska man så lite som möjligt försätta sig i dessa situationer om du inte är beredd att bestraffa honom tillräckligt eller har nog med kunskap att utföra rätt typ av bestraffning. Vet man inte vad man gör så kan du riskera att han ignorerar dig och inser att det finns mycket roligare saker i livet än att lyssna på matte. För det finns det- du ska bara lura honom att tro annat!

Jag vet att det var jättedumt. Var desperat och visste inte vad jag skulle göra då jag försökt vänta ut honom i 10 min att sätta sig men han bara stod där.

Skulle jag bara gått hade han ju lärt sig att han inte behöver sitta när jag säger det.

Jag försökte trycka lite på baken så han skulle sätta sig men han spjärna emot

Jag visste och vet fortfarande inte vad jag skulle gjort i den situationen då jag redan bett honom att komma flera ggr å sen när han iaf var i närheten då jag lockat honom med att gå iväg så bad jag honom att sitta för går jag emot honom så springer han bara. Det fanns tågspår i närheten och jag var rädd att han skulle springa för långt. Han brukar alltid stanna innan så jag får tag på honom.

Hur gör jag om jag försöker vänta ut honom men han aldrig sätter sig

om jag sagt sitt flera ggr

hur jag än gör där så vinner ju han

Det står ju massa i böcker att vi ska visa att det är vi som bestämmer

håller du nte med om att de ska se oss som ledare?

känns tråkigt att hunden inte ska kunna lyssna för de tycker om oss och respekterar oss

utan bara för mutor

trodde hundar ville vara sin matte till lags

jag älskar honom och är jättekärleksfull å allt det men jag vill ändå visa vem som bestämmer

precis som han skulle vara ett barn

för ibland är det farligt för honom att göra som han vill

han måste respektera mig för sitt eget bästa

Å jag trodde man kunde få en sån fin relation så hunden kunde lyda utan mutor.

Nej jag tror inte att hunden ser oss som ledare på viset som i en vargflock. De vet att vi inte är hundar och vi kommer aldrig att kunna prata med dem på det viset som hundar gör emellan sig. Det förhållandet jag har till mina hundar är hund - människa.

Om jag hade varit du så hade jag, om min hund undviker min blick och finner det obehagligt vid ett kommando = kopplat hunden, börjat busa och liva upp honom och sedan bett honom om sitt och RIKLIGT belönat när han sätter sig genom att kampa, busa och bli JÄTTE GLAD. Att bryta den negativa cirkeln och definitivt inte väntat ut- att vänta ut innebär att jag upprepar ett kommando för många gånger (hunden ska sätta sig direkt när jag säger sitt- sitter inte hunden måste den få en konsekvens eller så måste jag bryta hundens fokus!) och hunden glömmer vad jag bad den om. Sätter sig hunden efter vårat bus så kräver jag inget mer utan har min hund i koppel resten av dagen eftersom den uppenbarligen inte lyssnar. Nästa dag tar jag med mig godis eller en leksak som extra motivation och håller noga koll så jag kan stoppa hunden i tid så att det inte händer igen.

Din unghund vet inte att han måste respektera dig "för sitt eget bästa"- sånt förstår hundar inte om inte du på något vis klargjort det! Antingen respekterar han dig för att du är rolig och underbar eller för att han inte vill ha ett nyp, en knuff eller liknande. Mina hundar lyder mig för att de tycker det är roligt. Men det är för att jag har jobbat för det. Jag har lärt dem att det är roligt. Det kommer inte hux flux och definitivt inte för att hunden vill göra mig till lags. Mina behöver inga motivationssaker nu, vi slutade med att ta med oss godis och leksaker runt cirka 5 månaders åldern. Men när de var små krävdes det extra motivation helt enkelt- varför skulle de annars lyda?

Jämför med dig själv: du är ute i parken och har lite halvt brottom. Någon kommer fram till dig och säger att du ska sätta dig ned på en parkbänk och vänta i tio minuter. Du kan få:

a) få en klapp på axeln som belöning

b) få tio tusen kronor

c) inte bli nedslagen av en hotfull människa

Hur skulle du reagera i de olika situationerna? Är klappen på axeln värt det när du egentligen inte har lust? Det här kan jämföras som beröm utan godis för en trotsig unghund- de ser inte riktigt poängen med det. Men om du blir erbjuden mycket pengar- vore det kanske inte motiverande? Ungefär som att ge en hund godis/leksak/kamp för extra motivation innan de faktiskt lärt sig vad som gäller. Eller om de hotar dig med våld- då är det kanske också motiverande att stanna kvar på plats (eller kuta iväg till polisen och bli väldigt berörd). Här verkar din hund svara med att faktiskt bli berörd.

Belöning är inte automatiskt en muta. Belöning krävs i all träning och det ÄR träning när du ber din hund under ett störningsmoment att sitta ned. Din hund är ung och behöver mycket hjälp, pedagogik och kunskap för att lära sig vad som gäller och framför allt att vara motiverad nog att lära sig.

Jag förstår din känsla och frustration när hunden inte lyssnar. Det tror jag många kan göra… Själv försöker jag undvika att hamna i dessa situationer. Jag gör det lättare för min hund att lyssna helt enkelt. Ett exempel kan vara att använda sig utav långlina så att hunden inte kan misslyckas och springa iväg (belöna rikligt med godis/leksak när hunden kommer till dig). Något annat som jag brukade göra när Holley var lite i trotsåldern/spökåldern var att jag struntade i det just då. Jag vill hamna i så lite konflikter som möjligt med min hund och valde då kanske att koppla henne och fortsätta gå istället. Jag hade inte tvingat min hund att sätta sig ner i någon spänd situation. Detta gör hunden mer sårbar inför omgivningen. Om hunden är osäker på om den vill fly  så vill den såklart stå upp för att snabbt kunna komma iväg. Jag lyssnar mycket på mina hundar och vill dem undvika något så låter jag dem göra det. Jag tror inte på ledare-konceptet, jag är kompis med mina hundar och har vissa regler istället :)

Att ta fram en godis, visa för hunden och sedan säga "sitt" - det är muta. "Titta här, gör du som jag säger får du denna" - det är inte träning, det är att muta hunden.

När jag läser låter det som om det finns vissa brister i träningen, han verkar inte riktigt veta vad ett sitt faktiskt betyder. Backa i träningen och få honom att tänka själv, inte muta. Ditt jobb som tränare är att veta vad din hund tycker är roligast och få hunden att jobba för att få det. Ett bra duger inte åt en unghund som precis lärt sig att utforska världen på egen hand.

Jag tycker NinaToy säger mycket bra saker, är han i trotsåldern nu så låt bli att sätta krav, skapa inte medvetet konflikter. Det där med ledarsnacket köper jag inte heller. Vi är människa de är hundar, vi samarbetar och köpslår med varandra, vi är egoister båda två och ingen gör något utan att tjäna på det. Mina hundar lyder mig för att de tjänar på det och VILL det, inte för att de är rädda för att bli bestraffade eller för att jag är ledare. Vi respekterar varandra. Slår man omkull hunden på rygg så respekterar man inte sin hund och då är det inte konstigt att man inte får respekt tillbaka.

Lycka till i träningen och tveka inte att fråga här i tråden om du har flera funderingar! Det finns mycket bra hundfolk här inne hos oss på sheltie.ifokus

#8: En fråga till meningen:

"Ditt jobb som tränare är att veta vad din hund tycker är roligast och få hunden att jobba för att få det."

Är inte det per definition att muta? Att hitta något som motiverar hunden och ge honom det om han gör rätt? Och se till att han alltid presterar just för att han vet att det kommer något roligt när han gör rätt?

#9 kan säkert tolkas så.. Min definition på muta skrev jag i början på mitt inlägg - håller fram det hunden vill ha "gör du som jag säger får du detta". Men lyssnar hunden på sitt utan att jag gjort något annat än att säga ordet och sätter sig ned - då dyker en belöning upp! Det tycker iallafall inte jag är att muta…

Jag har inte använt våld mot min hund

jag är inte för våld

tvärtom

jag vill inte att min hund ska lyda pga rädsla

Jag vill att han ska lyssna för att jag säger att han ska göra nåt

att han ska respektera det inte för han är rädd utan för jag är matte

som tar hand om honom

Vad menar du med negativ bestraffning. Vad skulle en bra negativ förstärkning vara iden situationen?

Hur kunde jag ha visat att det inte var ok att springa iväg i den situationen.

Och om din hund inte får belöning el nåt kul efter 5 mån hur går det till? Då gör hon ju det utan att få nåt för det.

Min är snart 7 mån så han är ju mkt äldre än 5 mån.

Sen blir jag tokig av alal olika bud man får höra. Min uppfödare säger man ska visa att man är ledare, att man ska ta tag i nackskinnet om de inte lyder

min valpkurslärare sa att man ska inte det.

Sen finns det fler på de olika åsiktssidorna så vet inte vad jag ska lyssna på

#10

Jag tror att det beror på vilken skola man tycker sig tillhöra? Om man klickar eller kör "vänta ut" metoden så anses det som en muta att visa godiset innan hunden utför det önskade beteendet. Men för mig som direkt vid första träning vill ha motivation så tycker jag om att vifta med en leksak eller egga med ett godis så att hunden blir livlig och presterar på topp. För mig är det ingen muta utan en motivator eftersom jag vill ha en hund med hög energi i träning från dag 1. Sen plockar man självklart bort den motivatorn allt eftersom.

Muta verkar ha en så negativ klang i hundvärlden. Jag mutar inte mina hundar som vuxna, ändå lyssnar dem. Med mutor har jag uppfattat att hundarna aldrig någonsin kommer att lyssna om inte jag trycker i dem godis.

AnnaSue:

Det som är viktigast är att göra det som passar en själv. Vill du inte ta hunden i nacken för att bestraffa så kommer hunden att märka av det. Passar det dig inte att vara pipig och positiv så kommer hunden att märka av det också. Du får helt enkelt läsa olika typer av träningssätt och bestämma dig för vad som passar er.

Har du ingen du kan ta hjälp av? Det är svårt att säga hur du ska göra över internet- alla hundar funkar olika och reagerar olika. Jag kör väldigt mycket på vad som känns bra för stunden. För mig är det viktigt att man lär sig rätt känsla och framförallt timing, det kan man behöva få hjälp med i början.

#12 Jag håller med Belethien. Det enda är att känna efter vad man själv tycker känns rätt och sedan köra på det. Sen får man testa sig fram bland alla tänkabara övningar tills man hittar något som fungerar för hunden.

Själv använder jag ofta klicker i inlärningsfasen men i vissa situationer använder jag milda fysiska korrigeringar som tex en lätt putt i sidan för att få uppmärksamhet när hon inte fokuserar. Jag morrar, rynkar ihop ögonbrynen/näsan och visar tänderna när hon blir för närgången vid middagsbordet eftersom det är det som funkar bäst. Man kan mixa som man själv känner för.

Något som jag fått lära mig som jag alltid brukar tänka på när min hund inte gör som jag vill är arv + erfarenhet + situation = beteende. Jätte bra att använda för att tänka efter vad som kan gått fel. För att ta ett exempel så kan kanske hunden sitta hemma i vardagsrummet på kommando utan godis men byter vi miljö (situation) får vi kanske ett annat beteende.

Lyssna till din magkänsla och lyssna på alla råd men använd dig bara av det som känns rätt för er.

Lycka till!

Hur kunde jag ha visat att det inte var ok att springa iväg i den situationen?

Och hur får jag en hund som inte bara lyder på belöning utan gör det ändå. Utan att använda våld. El vara dum.

Jag har ej läst HELA tråden men en del. Ska försöka ge några korta snabba & enkla tips.

Om han inte kommer när du ropar ute, gå INTE emot din hund utan gör tvärt om, spring bortåt & locka honom på så vis att springa efter matte. Dels som en lek om man vill det att han "alltid" ska ha ögonen på matte, men kan också användas om du gjort en misslyckad inkallning. FÖR - ropar du på honom gång på gång utan resultat så förstör du hans intresse att lyda dig. Det är DU som måste SKAFFA din hunds uppmärksamhet när han är så ung och om trotsålderns börjar komma. Sen massor av beröm när han då springer efter dig/till dig. Du måste börja träningen från "rätt fas".

Sen det du skriver om ledare - tyvärr så kommer han som flera skrivit ovan aldrig att lyda dig för att du är ledare. Det fungerar inte så. Du skriver att du vill att han ska lyda dig för att han uppskattar dig osv, men hundar kommer bara att göra det dom själva tjänar på, vilket är ditt jobb, att ge din hund så pass roliga & starka positiva erfarenheter att han vet att något lattjo ofta händer hos dig.

Hundar som tex tränas/tävlas i lydnad nuförtiden lär sig sakta men säkert från START att matte/husse är kul. DÄRIFRÅN börjar all sund träning! Först då kan du vidareutveckla er träning. Det är lixom ruta ett.

Lycka till med din fina vovve! :) (hoppas inte mitt inlägg blev oklart eller grötigt nu, jag har ej läst igenom det jag skrivit innan jag postar det)

 - Måste lägga till en sak som är otroligt viktigt. Tänk dig för vilken ras du har skaffat. Detta är absolut INTE en ras man ska träna i lite hårdare tag. Shleties är generellt en ganska känslig ras, utan att vara i negativ klang. Men man ska veta att det går alldeles för lätt att "förstöra" en Sheltie.

Så jag skulle starkt avråda dig från nackskinnet allt det där "gamla skolan" osv… Har du otur så är din hund en känslig krabat och tål inte några hårda tag alls, ens som nackskinnet (naturligtvis VÄLDIGT sällan om det VERKLIGEN behövs men se det inte som en ok flyktväg att ta), det kan förstöra alldeles för mycket glädje i hunden. Shelties kan lätt bli skrämda även om du inte alltid klart & tydligt kan se det.

Detta är en så pass mjuk & följsam ras att POSITIV förstärkning är träningens A & O om du ska lyckas få ett bra förhållande mellan dig & din hund.

Kan rekommendera Eva Bodfäldts bok kontakt kontraktet. Där får man massor av bra tips på hur man kan göra. Inte bara i det fallet som du beskriver utan i många andra situationer med.

Den kanske finns på biblioteket, då kan du låna den innan för att se om du tycker den är värd att köpa. :)

tack för tipsen tar in allt och försöker lära mig

äskar min hund så otroligt mkt så vill han det allra bästa

och kunna ha som mål att kunna ha honom lös i framtiden utan att han springer från mej eller joggare el mopeder.

Men jag backar några steg och ska försöka göra det roligt att komma och öva på det mkt.

Det är svårt när jag känner att han behöver rusa av sig ibland. Han ser så lycklig ut när han springer över en gräsplan. Men tyvärr kan ju andra fareliga hunder å cykister el mopeder komma där med.

Boken kontaktkontraktet är ett superbra tips som du fick tidigare!

Ett mkt bra tips för att undvika att hamna i dessa situationer är helt enkelt att ha långlina, och sedan har du fritt fram att träna under bättre omständigheter. plus så har han ju lite mer frihet :)

VARJE gång han kommer fram till dig så BELÖNA, var positiv och var jätte glad samt rolig. Kanske har han något han verkligen tycker om och uppskattar?

Lyssnar han inte så har du fortfarande långlinan som du helt enkelt kan ta upp och helt sonika bara gå vidare. Och sen försöker du igen! :)

Känner du att du börjar bli less eller så, avbryt och gör nåt annat!

Har du även tänkt på att träna "sitt" ordentligt ute?

Bara för att han kan det i den lugna hemmamiljön så är inte det helt säkert att han kan det ute, även fast han mkt väl kan har suttit ner ute när du bett honom vid tillfällen.

Träna sitt ute tills dess att du VET att han verkligen kan det även där. att han sätter sig 99,9 av gångerna du ber honom. Man kan inte förrän DÅ börja "kräva" att han ska sitta, enligt mitt tycke.

han kan det ute, om han får godis kan han allt, men jag vill att han ska lyda även om jag glömt det hemma :-)

Blir inte långlina lätt att de trasslar in sig idet?

Min hund var också i trotsåldern och alla sa att det skulle gå över när han blev omkring 1½ år. Jäpp, stämde precis. Från och med då blev han lugn. Så ha tålamod, bara. Innan dess hade jag en hund som bara lydde ibland, och däremellan kunde stirra på mig och börja storskälla istället för att lyda ett kommando som han annars kunde väldigt bra.

Något jag lärde mig - med trial-and-error - var att om man ger ett kommando som hunden inte lyder, ska man pausa lite, titta bort, "bryta" lite liksom. Sedan tar man det igen: sitt. (Och kommandot är "sitt", inte "sitt, sitt, SIIITT, sitt!!!") Använder du klicker? Testa det annars. Verkar funka väldigt bra på just sheltisar.

Nej, jag köper inte heller det här med ledarsnacket. Som andra skrivit här, jag tror att det är en missuppfattning. Jag försöker se mig och hunden som ett team istället, där vi har varsin roll medan vi arbetar tillsammans för att lösa en uppgift - dvs det är så jag tror att hunden ser det! Om jag försöker tänka "samarbete" istället för "dominans" känner jag att vi faktiskt når ett bättre resultat. För det handlar ju faktiskt inte bara om att hunden ska göra rätt - jag ska också göra rätt! Är min guidning otydlig, får jag en irriterad och frustrerad hund som inte fattar vad han ska göra. Som det står härovan, tror vi ju att en hund uppfattar ett kommando precis som vi själva gör det: säger jag "ligg" ska hunden ligga osv. Men hunden har i själva verket lärt sig ett helt annat kommando: vi ska vara på den här platsen, matte ska ge mig den där blicken och göra den där lilla gesten, och så ska hon ge ifrån sig det där lätet - DET är ligg. Så min hund lyder utan att blinka när jag uppfyllt alla dessa förutsättningar, men om vi är ute och han har ryggen mot mig och jag plötsligt hojtar "ligg!" - då har han inte en aning om vad jag menar med det.

Men notera att pratet om att vara ett team också mest gäller vuxna hundar. Så länge din hund är en valp/unghund får man alltså vara lite tolerant och inte kräva för mycket. Själv fick jag tipset att gå tillbaka mycket i träningen när han kom i trotsåldern, att sänka kraven till nybörjarnivå igen istället för att tjata om "han KAN ju det här!"  Det var ett bra tips.