Den där frågan kan man vända ut och in på i all oändlighet och hjärnan går verkligen på högvarv när jag börjar fundera på den ultimata sheltien för mig. För i dagsläget sitter jag med två shelties hemma och båda två är helt klart ultimata för mig - på olika vis. Allt är ju beroende på hur ens liv ser ut och vad man vill få ut av sin hund.

Ronja, (f. 2007) som är min första sheltie är så ultimat man kan bli - som första hund. Hon ställer absolut inga som helst krav på dig som ägare utan blir glad för allt man hittar på tillsammans. Hon ifrågasätter sällan och är otroligt lätt att ha och göra med. Hon accepterar all form av hantering och är hur lätt som helst att bada, borsta, klippa osv osv. Hon står snällt som ett ljus. Ronja är otroligt enkel att resa med, vilket är viktigt för mig som ofta åker tåg och buss. Hon lägger sig alltid tryggt ner och är glad bara hon får vara med. Har alltid varit enkel att träna och vi har mer eller mindre utvecklats tillsammans - i samma takt. I början var vi nybörjare båda två men tillsammans har vi klättrat mot toppen och laddar nu inför SM2012 i agility, min lilla tös som från början knappt sprang på agilitybanan.

Sedan har vi min nya lilla spillevink som är en helt annan typ av hund och därmed ultimat för mig på ett helt annat plan - hon ger mig ständigt nya utmaningar och ifrågasätter mig mycket mera, vilket utvecklar mig som hundtränare hela tiden. Cora heter hon, är snart 18 månader gammal. Har precis tagit över henne som omplacering så vi känner inte varandra utan och innan än, men är på god väg.
Cora älskar att träna och gör vad som helst för att få arbeta. Belöning och motivationsträning är helt onödigt enligt den här hunden, hon tycker det är tillräckligt med belöning att få träna! Trots hennes enorma attityd är hon väldigt signalkänslig och därmed är det väldigt enkelt att knäcka henne. Hon påminner på så många plan om en border collie, men i sheltieformat. Hon är otroligt bra byggd och rör sig lätt som en fjäder och det bästa hon vet är att springa. Inte lika trygg i resandet som Ronja och hon har en hel del åsikter gällande borstning, klippning och liknande men jag tycker det är stenkul med en sheltie med lite attityd, hon är en enormt smart tjej och kopplar allt väldigt fort. På så sätt är hon väldigt enkel att ha att göra med.

Men om jag skulle köpt dessa hundar i motsatt ordning, dvs. Cora först och Ronja efter. Då är det tveksamt om jag skulle gilla utmaningen med Cora som första hund och den enkla hunden Ronja som andra hund. Allt beror verkligen på vad man är ute efter och vilka mål man har med sitt hundägande.

På bilden ser ni en urfälld unghund Cora till vänster och min mogna och underbara tjej Ronja till höger.

#1 Jättebra inlägg!! Jag upplevde likadant med mina två första. Hade de kommit i omvänd ordning så hade det nog bara blivit en Sheltie då det var min första hund och ras. Inte för att jag vill vara utan nr två, men det hade blivit för mycket för att skaffa en till när jag var nybörjare. Totalt olika hundar som man ändå upplevde som ultimata.

Den vackraste för mig är i fall emma93´s Apollo! För mig finns det ingen som slår han i skönhet. Men det är mitt tyckte och smaken är ju alltid olika.

#3 Tack medde.:) Både jag och Apollo blir så glada. Skall säga till honom genast:-P.

Min sheltie är den första för mig, fast kom som hund nummer 2 vilket är en bra sak.
Min sheltie är ganska krävande och vill jobba mycket både med kropp och hjärna. Ingen direkt soffråtta även om han uppskattar att mysa som vilken hund som hellst. Men visst har även han "lugnat ner sig" lite från när han var valp/ unghund - han är 2 år nu.

I många avseenden är River den ultimata hunden, och sheltien, för mig. Även om jag uppskattar min äldre hund mycket som likväl trivs med att vara inne och ta det lungt något som jag ibland kan sakna med River. Sheltien kan du alltid ha med ute, de fryser sällan, de gillar att vara med och min gillar att jobba. Med River så händer det saker hela tiden och han vill jättegärna jobba med både kropp och hjärna då han annars efter ett par dagar aktiverar sig själv med varierade resultat för mig…
Precis som #1 säger så passar ens olika hundar på olika vis och man skulle inte byta bort dem för något.

Så som Malin3033 beskriver sin Ronja: så tycker jag att den ultimata sheltien är! En lätt hund som inte kräver med kan ändå göra det du ber om. En allround hund som skulle kunna leva livet med bara långa mysiga promenader men också ta en LCH eller en AgCH om man vill det.

Sheltiesar är ju sällskapshundar och jag blir glad när jag ser att en sheltie kan både vara en barnhund, en agilitystjärna eller en utställningschampion. Jag älskar tanken om att sälja en valp till en människa och veta att vad köparen än bestämt sig för så kan det faktiskt bli av!