River har alltid varit, och är, frammåt när han träffar andra hundar. Oavsett storlek, kön, ålder, färg (ja du fattar). Jag har alltid uppmuntrat att han gillar andra hundar, även om han givetvis inte alltid fått hälsa på de hundar vi mött. Även haft turen att flera i min bekantskapskrets skaffade hund ungefär samtidigt så det har alltid funnits en stor variation på lekkompisar…. Vissa är ju helt enkelt bara mer skälliga, som för att poängtera för den andra hunden "kom och lek med mig då!"

Meanie som är 20 veckor är också väldigt framåt och vill leka med allt och alla som kommer i hans väg. Han är dock väldigt försiktig när han väl får komma fram och hälsa, och visar med hela sin kropp att han är ofarlig.

Jag har hört att om man möter en person med en annan hund så kan man gå i "båge" och hejja först till en början. Sen när du märker att din lilla hund inte tycker att det är skäll-läskigt, så kan man stanna och växla några ord med den andra hundägaren men då med hunden lite bakom så den får skydd av dig (utan att du gör en stor grej av det). Då ska hunden sakta förstå att man inte behöver möta en hund bara för att man möter den. Och genom att du pratar med den andre ägaren märker hunden att det inte är någon fara.

Sen är det ju så som Kitten86 säger, det finns olika sorters skall. Är det lekskall så kanske en annan sak.

#1 #2 tack för tipsen!

Oftast skäller hon i sambend med att hon springer/går iväg…

Vilken jag ser som hon är rädd, eller varianten
"kom o lek med mig då!"

Troligtvis vänjer hon sig. Hon brukar få sitta när vi möter folk/bilar/cyklar/hundar. o så får hon godis när de har passerat.

Vissa som hälsar oxå. Får sätta sig på huk o ge godis.

Det går bättre o bättre. Hon är så lättlärd!

#3
Fortsätt jobba så ska du se att det blir ordning på det