Hej!

Jag tror det är viktigt att du sörjer först och SEDAN skaffar en ny valp - vilket ni ju hade tänkt ändå. Valpen ska inte ersätta Iza, utan ska ses som en ny rolig kompis. Det låter kanske dumt att säga, men när man är väldigt ledsen så är det lätt hänt att man försöker hitta en "kopia" av det man förlorade, och då riskerar relationen att försämras och allt kännas fel när man inser att det inte blev som man tänkt.

Jag tycker det låter som en jättebra idé att köpa en ny hund, det kommer göra det lättare att gå vidare. Men som sagt, köp den inte för tidigt och försök inte köpa "en till Iza" :)

Håller helt med #1. Köp helst inte samma färg. För jag tror att vid samma färg så blir det automatiskt att du tänker på Iza och jämför dem.

När jag var yngre hade jag kaniner och jag gjorde "misstaget" att köpa en kanin som hade samma färg som min tidigare. Och precis som #2 säger så blir man ständigt påmind och jämför. Det är viktigt att få sörja färdig, det tar olika lång tid för alla. Det är okej att vara ledsen en längre tid, så det är bra att ni tänkt vänta ett par månader i alla fall :)

Jag håller också med #2, när vi förlorade Xina förra året så var det jätte jobbigt saknade henne så och gör fortfarande, först tänkte jag att aldrig mer en hund för det gör så fruktansvärt ont att mista en sådan vän men sen var det så fruktansvärt tomt så jag bara kände att jag måste ha en till och absolut inte för att ersätta Xina, vi valde en blue merle denna gången för Xina var sobel kändes rätt tyckte jag. Och nu har vi en liten plutt till.

Lycka till Beckibus, sorgen efter Iza kommer att vara ett bra tag sen kommer det stunder som är värre och en del dagar känns det bättre tills den dagen kommer då du tänker på alla de bra stunderna ni fick tilsammans och visst kommer det att kännas lite bättre när du får en ny liten kompis att älska men Iza glömmer du aldrig.

Kramar till dig.

Nej, nej absolut ska den INTE ersätta Iza. De kommer igen hund i världen att göra! Den ska vara min "nya" kompis, träningshund och tävling men framförallt familjemedlem.

Som sagt är den inte ens född så de dröjer ett tag. Sen ska de kännas rätt med valpen med, vill inte behöva lämna tillbaka den eller sälja etc etc då vi inte funkar.

Detta kommer vara en bi blue alltså inte lik Iza. :)

Jag har en Svansboden's kille :) Han är världens finaste och underbaraste hund, har ett kanontemperament och är en riktig arbetsmyra, samt en kanonkula på agilityplan. Han är väldigt glad i allt och alla och en riktig kelgris. Det enda minuset är att han är för stor, 43-44 cm hög har jag fått han till, han är inte inmätt än, är bara strax över året :)

Mamman är Quipus clueless vixen mèmèèhe tage och pappan Bernoban Mustapörssi.

Beklagar sorgen med Iza, usch och fy när våra bästa vänner försvinner från oss :(

När min första sheltie gick bort för 7 år sedan så gick det max 2 dagar innan jag började ringa runt på valpar, huset var så sjukt tyst och ensamt att jag inte klarade av det. En vecka hann gå emellan Miros bortgång och Gustis entré och det var den längsta veckan i mitt liv. Var dock noga med att INTE skaff en blm som Miro varit utan en annan färg.

Gusti mildrade sorgen lite men jag kommer alltid att sakna Miro, han var speciell och Gusti är ju en helt egen liten individ. Men ångrar mig inte!

Jag tror det är olika hur man sörjer och hanterar förlusten av ett älskat djur. För mig var detta bästa lösningen.

Oavsett hur ni bestämmer er för att göra, Lycka till!

Hej!

Min Levis kommer från Svansboden`s

Han är född 8/2 -2011.Mamma är Svansboden`s iron maiden och pappa  är Bernobans Mustapörssi,alltså en halvbror Aleexandras kille.

Han är stor ca 44cm svartvit.Det är mycket hund för pengarna,energisk,rolig,gillar alla hundar(än så länge)Han älskar att träna,om tiden hade räckt till,så hade han kunnat träna i många olika grenar,men nu är det agillity som gäller.Han älskar agility och kommer nog att kunna bli riktigt duktig.han är mindre bra med barn/ungdomar,Har inga egna barn,Vill heller inte bli klappad av någon han inte känner,men dem han känner älskar han och vill gärna vara uppe i knät på dem.Levis skulle inte passa som bara sällskapshund,han behöver ha mycket aktivitet.Älskar att kampa,jaga fåglar är också roligt.

Ja det var allt jag kom på för tillfallet.Lycka till med din nya vovve och beklagar sorgen,inte lätt att mista sin bästa kompis.Hon kommer alltid finnas i ditt minne och försök att se dem ljusa stunderna ni fick tillsammans.

Hälsningar Helen

TS & #6
Lite OT men Qlueless Vixen… är TS tidigare hunds mamma

Även min River är släkt med #6 och #8, vilket är lite kul tycker jag!! Svansboden's har ju underbara hundar med klockrena temperament.

Vilka är de tilltänkta föräldrarna Beckibus? Är något bestämt än eller står ni än så länge bara i kö?

Håller med tidigare inlägg om att den nya valpen inte på något sätt ska ersätta Iza, utan som du själv skriver ska vara en helt ny hund som du ska kunna träna med och dela ditt liv med etc. Håller tummarna för att allt går vägen..!!

Gud va kul att de finns några med Svansboden hundar! Ååh vad jag älskar #6 hund, söt och lagom stor.

Sålänge de blir en medium är jag mer än glad. ;)

Jag har ännu inte kollat föräldrarna men ska göra de så fort jag kan, kommer defenitivt skriva då!

#9 Är de Humlans mamma!? :D Va skoj! Japp de är spikat mer eller mindre att vi ska ha en valp ur denna kullen! :D

#10
Det stämmer att det är Humlans mamma! Jag älskar ju att efterforska i min hund, och andra, och så har jag väldigt lätt för att komma ihåg namn därav att jag vet detta

Måste också berätta.

I förrgår kom en väldigt fint litet paket med storken! :D  Tyvärr ingen sheltie, men det ska definitivt bli en!

Iaf, i förrgår kom en liten Skoja hem till mig, en mittelspitz valp som är så otroligt söt!! Hon är väldigt lättlärd, söt, tuff ,matglad, och fluffig! Mittelspitz är en ras som jag verkligen inte funderade på men jag tycker om henne mer och mer ju mer tiden går. Hon funkar superbra med våra hundar och har också träffat Kitten86s's hundar (bor hos henne denna helg), ja vad ska man säga, en tuff liten fluffboll. Hon blev först osäker och visste inte riktigt hur hon skulle reagera, men ju längre tiden går ju tuffare blir hon. Jag förstår henne till fullo att hon blev rädd, hon kan inte lita på mig ännu, och jag kan inte lita på henne. Jag vet inte hur hon reagerar och hon vet inte om att jag är matte. Det går så himla bra alltihop, jag har henne lös mycket och hon kommer så fort jag ropar, hon älskar blodpudding. Eller hon älskar allt som går att äta!

Samtidigt är detta tufft jag har provat några av Izas gamla saker såsom täcken, halsband m.m de är otroligt jobbigt. Sedan påminner Skoja otroligt mycket om Iza. Det är både roligt och bra men samtidigt tufft och ledsamt. Men jag vänjer mig säkert.

Hon är otroligt söt och enkel att ha och göra med.

Jag skriver mer när jag kommer hem och visar bilder. :) Just det kan ju berätta att 3-4 veckor fram kommer de vara aktiva helger, agilitytävlingar och socialträning.

Hoppas ni orkar läsa alltihop. :)