
Inkallning
Skulle vilja höra vilka era träningsmetoder för träning av inkallning, era första försök och hur resultatet blev…både bra och eventuella dåliga. Har hört att vid träning av inkallning av Sheltien så skall man INTE gå och gömma sig för då kan valpen bli jätteförvirrad och sticka (skulle tydligen gälla vallraser i stort….). Någon som vet?

När jag gick på valpkursen med Frankie fick vi träna inkallning varje lektion. Första försöket gick åt skogen, han ville springa runt och valla in de andra valparna istället. En av valpkursledarna tog tag i alla valparna som stack åt fel håll och det behövde han inte göra många gånger med valparna. Frankie fick han ta tag i en gång. Men när han tog tag i dem så tog han valparna i farten när de sprang och höll fast dem, och det var mest att de blev så rädda av det som de lärde sig att komma till matte/husse istället. Alla andra gånger har funkat bra… :) På kursen fick vi även lära oss att man skulle springa åt ett annat håll om valpen sprang åt ett annat. Då kommer dem till en istället för att springa bort. Funkar jättebra.
Lycka till/////Carro

Roy lärde sig det ganska snabbt faktist. Kommer knappt ihåg hur det var för det kom nästan automatiskt. Jajuste, det var kenneln han var i innan som lärde honom det, så för oss var det jätte lätt (:

#1 Jag har också en valp dock inte sheltie och det funkar toppen att springa åt andra hållet och ropa :)
Hmm… Då jag lärde in Ronja inkallning tränade jag först med massa kärlek. Och då jag ropade på henne. Var jag hur glad som helst! Försökte vara så rolig som möjlig, och på endast 1 vecka lärde hon sig inkallning.
Man ska göra träningen rolig, man behöver inte alltid muta med hundgodis enligt mig som vissa gör.
Då jag testade på med bara hundgodis blev Ronja bara en lite köttbulle, och lärde sig inte ett skvatt eftersom hon bara fokuserade på godisen.
Fast nu pratar jag om hundgodis känns det som, inte om inkallning 
Mvh Emelie 

#4 Men Frankie har alltid leksak fungerat som bästa lockbete då godis inte varit tillräckligt lockande för honom. Men han är ju ingen gottegris i vanliga fall heller:)
Kramar//Carro
#5: HaHa. Ronja är en gotte gris! En riktig piraya! 
Mvh Emelie 

#6 Haha, då får du väl akta fingrarna om hon är en piraya
Kramar//Carro
#7: Ja, det måste jag! Hon äter upp de annars.
Min kompis har blåmärken eftersom hon tävlade med Ronja vem som skulle kunna ta godisen.
Mvh Emelie 

#8 AJ! Det låter inte skönt;) Frankie väntar alltid tills man säger varsågod innan han tar godisen,men han är ju inte så glad i sånt heller:) Men han gillar pedigree dentastix och sjöbogårdens hundgodis i olika former:)
Däremot när Frankie vill få uppmärksamhet så kommer han och nafsar i fingrarna och då blir inte matte glad, då är det bäst att gömma sig tänker Frankie;)
Kramar//Carro
#9: Nja, man kan säja att man får rätt så ont. Däremot lägger man en godis på golvet tar hon den inte utan väntar på "varsegod". Det är bara om man håller i godisen med fingrarna man får ont. 
Mvh Emelie 

#10 Jo det är ju klart, om man lägger godisen på golvet så inte hoppar hunden upp och biter en i fingrarna;) Hihihi
Kramar//Carro
#11: jepp.. Då får man inte blåa fingrar. 
Mvh Emelie 

#12 Haha, om man inte har väldig otur vill säga;)
Kramar/Carro
#13; Nee.. inte otur, man får blåa fingrar! 
Mvh Emelie 